Det flögs in och ut förr i tiden också.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Idag finns en debattartikel i kuriren som handlar om Vattenfall och dess betydelse för kommunen. Och det mesta som skrivs går nog helt eller delvis att hålla med om.
Men jag skulle vilja dra lite runt begreppet flyg in flyg ut som många tror är ett nytt påfund i vår värld. Sista hundra åren har Jokkmokks arbetsmarknad från och till varit en flyg ut och inmarknad. Till och med en stor del av tummarna i skogsbruket som jobbade här under 1950-talet kom från Töre/Kalix hålet. Fast de åkte PV och Bubbla hit. Det var kanske drive in drive out.
Men till Vattenfall och befolkningsstatistiken. 1950 var vi 10744 personer i kommunen. Harsprånget var igång med som mest 1200 anställda. Och säg att det skapade 2000 jobb med kringeffekter. Det ger ändå över 8000 människor som inte jobbade runt kraftverket. 1955 var vi 9267 människor här. Nedgång med 1500 pers på 5 år. Harsprångsbygget var färdigt.
1961 var vi som mest 11580 personer skrivna i kommunen. Alltså fast boende. Och många kom från de andra Norrlandslänen som redan hunnit bygga ut en stor del av sin vattenkraft. Så de fortsatte och följde med Vattenfall norröver. Messaure, Porsi, Laxede byggdes. Därutöver jobbade ett stort antal personer här som var skrivna på andra orter. Kortare och längre tider. I Vuollerim och Messaure fanns massor med ungkarlsbaracker där dessa bodde.
Det man visste då men så få vet nu, det är att byggsamhällena var provisoriska. Alltså de skulle monteras ned efter byggtiden och folk skulle flytta vidare till nya jobb. Så hände med Harsprånget och så hände med Messaure. Och det är där det kommer in med flyg in och flyg ut. Det behövs ofta mer folk att bygga en anläggning än att driva den. Och sen far anläggningsfolket vidare.
I Vuollerim med sin driftcentral så blev folk kvar och byggepoken i älven dröjde sig kvar in på 1980-talet. Men likafullt när vi var som flest 1961 så var det kanske 8000 människor som inte jobbade åt Vattenfall. Nu idag kom siffrorna att vi är 5074 varav kanske 4700 inte jobbar åt Vattenfall. En del är förvisso för unga en del för gamla för att arbeta men, men statistik är statistik.
Med det vill jag lite försiktigt säga att den utförsbacke i befolkningen som vi och hela Sveriges glesbygd har haft i 50 år beror inte alltid i första hand på de företag som verkat i bygderna utan har dikterats av Sveriges riksdag och regering. Allt från 1960-talets massdeportationer när byarna tömdes (Alla Måste Söderut som AMS döptes om till) och folk skickades söderut till industristäderna till gårdagens massiva besked om mångmiljardsatsningarna i StorStockholmområdet.
Och det är oavsett det är sossar eller högern som styr Sverige. De är i det stora hela överens Det är samma politik för oss. Och vad gäller Vattenfalls möjligheter att göra lite extra för kommunen så finns den fortfarande kvar. Men används lite väl sparsamt.
Men de stora greppen med bolagisering, avregleringar, massuppsägningar under 1990-talet, jätteuppköp i utlandet det har sossar och och högerregeringar varit tämligen eniga om. Sen tycker jag personligen att 20 miljoner i bygdemedel för en totalexploaterad älv som ger Statskassans olika hål 10 miljarder rent i fickan varje år att investera i Stockholm är som en renfis i Sarek under en höststorm. Det lämnas inga direkta spår efter sig.
Roland Boman i Framtiden.
Men jag skulle vilja dra lite runt begreppet flyg in flyg ut som många tror är ett nytt påfund i vår värld. Sista hundra åren har Jokkmokks arbetsmarknad från och till varit en flyg ut och inmarknad. Till och med en stor del av tummarna i skogsbruket som jobbade här under 1950-talet kom från Töre/Kalix hålet. Fast de åkte PV och Bubbla hit. Det var kanske drive in drive out.
Men till Vattenfall och befolkningsstatistiken. 1950 var vi 10744 personer i kommunen. Harsprånget var igång med som mest 1200 anställda. Och säg att det skapade 2000 jobb med kringeffekter. Det ger ändå över 8000 människor som inte jobbade runt kraftverket. 1955 var vi 9267 människor här. Nedgång med 1500 pers på 5 år. Harsprångsbygget var färdigt.
1961 var vi som mest 11580 personer skrivna i kommunen. Alltså fast boende. Och många kom från de andra Norrlandslänen som redan hunnit bygga ut en stor del av sin vattenkraft. Så de fortsatte och följde med Vattenfall norröver. Messaure, Porsi, Laxede byggdes. Därutöver jobbade ett stort antal personer här som var skrivna på andra orter. Kortare och längre tider. I Vuollerim och Messaure fanns massor med ungkarlsbaracker där dessa bodde.
Det man visste då men så få vet nu, det är att byggsamhällena var provisoriska. Alltså de skulle monteras ned efter byggtiden och folk skulle flytta vidare till nya jobb. Så hände med Harsprånget och så hände med Messaure. Och det är där det kommer in med flyg in och flyg ut. Det behövs ofta mer folk att bygga en anläggning än att driva den. Och sen far anläggningsfolket vidare.
I Vuollerim med sin driftcentral så blev folk kvar och byggepoken i älven dröjde sig kvar in på 1980-talet. Men likafullt när vi var som flest 1961 så var det kanske 8000 människor som inte jobbade åt Vattenfall. Nu idag kom siffrorna att vi är 5074 varav kanske 4700 inte jobbar åt Vattenfall. En del är förvisso för unga en del för gamla för att arbeta men, men statistik är statistik.
Med det vill jag lite försiktigt säga att den utförsbacke i befolkningen som vi och hela Sveriges glesbygd har haft i 50 år beror inte alltid i första hand på de företag som verkat i bygderna utan har dikterats av Sveriges riksdag och regering. Allt från 1960-talets massdeportationer när byarna tömdes (Alla Måste Söderut som AMS döptes om till) och folk skickades söderut till industristäderna till gårdagens massiva besked om mångmiljardsatsningarna i StorStockholmområdet.
Och det är oavsett det är sossar eller högern som styr Sverige. De är i det stora hela överens Det är samma politik för oss. Och vad gäller Vattenfalls möjligheter att göra lite extra för kommunen så finns den fortfarande kvar. Men används lite väl sparsamt.
Men de stora greppen med bolagisering, avregleringar, massuppsägningar under 1990-talet, jätteuppköp i utlandet det har sossar och och högerregeringar varit tämligen eniga om. Sen tycker jag personligen att 20 miljoner i bygdemedel för en totalexploaterad älv som ger Statskassans olika hål 10 miljarder rent i fickan varje år att investera i Stockholm är som en renfis i Sarek under en höststorm. Det lämnas inga direkta spår efter sig.
Roland Boman i Framtiden.
