En av de åtalade för för Kallakhändelserna, Adam Ekengren, säger så här om Jokkmokk och oss som bor här i Jokkmokk i en intervju i Oddasat idag.
"Motsättningarna har alltid funnits men nu har de kommit till ytan. Nu vet folk var de har varandra.
Jag tror att det här är bättre än innan, när folk gick omkring och höll inne med vad de tyckte och inte vågade tycka nånting.
Motsättningarna har alltid funnits här men nu har de kommit upp till ytan."
Givetvis finns det en hyllningskör som står bakom det uttalandet också.
Men som jag skrivit tidigare. Jag är glad över att jag ser skillnaden mellan människor med öppen Jokkmokkssjäl och de själlösa nya kolonialisterna som alltid vill förringa oss.
Och han verkar lycklig i sin värld över att det blivit konflikter mellan människor istället för att vi tillsammans gör någonting positivt för Jokkmokk.
Det får mig att vädra en annan av mina fördomar som nu också kanske är som bekräftad.
Människor som alltid vet vad som är bäst för Jokkmokk ska man akta sig för. De använder falsk matematik
Roland Boman i Framtiden.
En av de idag åtalade för Kallakhändelserna, Adam Ekengren, säger så här om Jokkmokk och oss som bor här i en intervju i Oddasat idag. Länken är nu borttagen.
"Motsättningarna har alltid funnits men nu har de kommit upp till ytan. Nu vet folk var de har varandra. Jag tror att det här är bättre än innan, när folk gick omkring och höll inne med vad de tyckte och inte vågade tycka nånting."
Givetvis finns det en hyllningskör som står bakom det uttalandet också.
Men som jag skrivit tidigare. Jag är glad över att jag ser skillnaden mellan människor med öppen Jokkmokkssjäl och de själlösa nya kolonialisterna som alltid vill förringa oss. Och han verkar lycklig i sin värld över att det blivit konflikter mellan människor istället för att vi tillsammans gör nånting positivt för Jokkmokk.
Det får mig att vädra en annan av mina fördomar som nu är bekräftad.
Människor som alltid vet vad som är bäst för Jokkmokk ska man akta sig för. De använder falsk matematik.
Roland Boman i en Framtid där vi står för våra fördomar.
Ibland när jag läser diverse inlägg om gruveriet så blir jag som glad.
Inte kanske över själva inlägget, utan kanske mera att jag får en av mina bättre fördomar bekräftad.
Jag har ju alltid tyckt att vi som bor eller har bott i den här kommunen och format våra själar i denna fantastiska trakt, oss har det alltid varit lätt att förstå och komma till tals med. Och detta gäller kanske i många andra inlandskommuner häruppe.
Så när jag läser inläggen både för och emot gruveriet som är skrivna av sådant folk, alltså närvarande kommunmedborgare och de av er kommunmedborgare som har förskingrats över världen så förstår jag vad som menas.
Vilket inte innebär att jag tycker som alla, men jag förstår vad som menas. Och det verkar som det är så överlag.
Men så kommer dom som bedömer Jokkmokk från en själlös horisont som aldrig har varit den Jokkmokkska. De som ofta kräver oss på förklaringar om varför vi ska få bo här, varför vi skriver och tycker så, de som argumenterar för att Jokkmokk på olika sätt ska utsättas för det ena och det andra. Alltså någon sorts nykolonialister kan man väl kalla dom. Dom har jag många gånger svårt att förstå.
Och det är det som gör mig som glad, att jag ser den stora skillnaden. Mellan oss som har själen i Jokkmokks kommun och de andra! Oavsett ståndpunkt i gruvfrågan. Och jag är glad att jag fått den fördomen bekräftad.
Roland Boman från en fördomsfull Framtid.
Ikväll var det medborgardialog nr. 2 om gruva eller ej i Jokkmokk. Upplägget var bra med inledning från myndigheter, rennäring, gruvbolag osv. Bra och tydlig information från berörda.
Även pauskaffet med tillhörande brödskiva var bra.
Sen kom frågestunden med flera frågor. En del blev som fördjupning av inledningsdragningarna från de berörda. Andra var nya och klargörande i en del frågor.
Däremot, om jag får vara kritisk så tycker jag att moderatorn tog upp väl så mycket av tiden för sina egna resonemang, och kanske mycket upprepade sig själv i långa utlägg.
Och personligen har jag svårt för att det i slutet blev en batalj mellan Jimabs företrädare och en som anser sig oförrättad av denne. De påståenden som skickades ut hade de flesta på mötet ingen aning om vad det var och en del som togs upp ska ha skett för ett och ett halvt år sen. Jag har svårt att de vad det tillförde dialogen. Jag har den uppfattningen att det var sånt vi skulle komma bort ifrån.
Så sammantaget. Det började bra när de inbjudna fick redovisa sina ingångar. Men sen tappades greppet och i slutet blev det tyvärr lite Facebook- avarter av dialogen. Nånå, det blir säkert bättre nästa gång.
Roland Boman i Framtiden.
Nu är det som det ska vara.
Ordning och reda i landet.
Överlägset bäst temperatur i Jokkmokk.
Tätt följt av Kvikkjokk.
Friskluftsrapport från Väderoraklet i Framtiden.
I den intensiva debatten om gruva eller inte så har ett gammalt ordspråk fått en delvis ny ordalydelse.
Eftersom det i den debatt mellan ytterligheterna som pågår är viktigast att misstro varandra istället för att försöka förstå så har Framtidens egen poet gjort en egen spännande tolkning av ett gammalt ordstäv och även illustrerat med en bild för att förstärka intrycket.
Nu hädanefter i Jokkmokk så kanske hund byts ut mot ren och talesättet blir på det viset också mer lokalt.
Så när ni hör "Här ligger en ren begravd" så vet ni var det kommer ifrån.
Kokken i Jokken i Framtiden.
Idag finns en debattartikel i kuriren som handlar om Vattenfall och dess betydelse för kommunen. Och det mesta som skrivs går nog helt eller delvis att hålla med om.
Men jag skulle vilja dra lite runt begreppet flyg in flyg ut som många tror är ett nytt påfund i vår värld. Sista hundra åren har Jokkmokks arbetsmarknad från och till varit en flyg ut och inmarknad. Till och med en stor del av tummarna i skogsbruket som jobbade här under 1950-talet kom från Töre/Kalix hålet. Fast de åkte PV och Bubbla hit. Det var kanske drive in drive out.
Men till Vattenfall och befolkningsstatistiken. 1950 var vi 10744 personer i kommunen. Harsprånget var igång med som mest 1200 anställda. Och säg att det skapade 2000 jobb med kringeffekter. Det ger ändå över 8000 människor som inte jobbade runt kraftverket. 1955 var vi 9267 människor här. Nedgång med 1500 pers på 5 år. Harsprångsbygget var färdigt.
1961 var vi som mest 11580 personer skrivna i kommunen. Alltså fast boende. Och många kom från de andra Norrlandslänen som redan hunnit bygga ut en stor del av sin vattenkraft. Så de fortsatte och följde med Vattenfall norröver. Messaure, Porsi, Laxede byggdes. Därutöver jobbade ett stort antal personer här som var skrivna på andra orter. Kortare och längre tider. I Vuollerim och Messaure fanns massor med ungkarlsbaracker där dessa bodde.
Det man visste då men så få vet nu, det är att byggsamhällena var provisoriska. Alltså de skulle monteras ned efter byggtiden och folk skulle flytta vidare till nya jobb. Så hände med Harsprånget och så hände med Messaure. Och det är där det kommer in med flyg in och flyg ut. Det behövs ofta mer folk att bygga en anläggning än att driva den. Och sen far anläggningsfolket vidare.
I Vuollerim med sin driftcentral så blev folk kvar och byggepoken i älven dröjde sig kvar in på 1980-talet. Men likafullt när vi var som flest 1961 så var det kanske 8000 människor som inte jobbade åt Vattenfall. Nu idag kom siffrorna att vi är 5074 varav kanske 4700 inte jobbar åt Vattenfall. En del är förvisso för unga en del för gamla för att arbeta men, men statistik är statistik.
Med det vill jag lite försiktigt säga att den utförsbacke i befolkningen som vi och hela Sveriges glesbygd har haft i 50 år beror inte alltid i första hand på de företag som verkat i bygderna utan har dikterats av Sveriges riksdag och regering. Allt från 1960-talets massdeportationer när byarna tömdes (Alla Måste Söderut som AMS döptes om till) och folk skickades söderut till industristäderna till gårdagens massiva besked om mångmiljardsatsningarna i StorStockholmområdet.
Och det är oavsett det är sossar eller högern som styr Sverige. De är i det stora hela överens Det är samma politik för oss. Och vad gäller Vattenfalls möjligheter att göra lite extra för kommunen så finns den fortfarande kvar. Men används lite väl sparsamt.
Men de stora greppen med bolagisering, avregleringar, massuppsägningar under 1990-talet, jätteuppköp i utlandet det har sossar och och högerregeringar varit tämligen eniga om. Sen tycker jag personligen att 20 miljoner i bygdemedel för en totalexploaterad älv som ger Statskassans olika hål 10 miljarder rent i fickan varje år att investera i Stockholm är som en renfis i Sarek under en höststorm. Det lämnas inga direkta spår efter sig.
Roland Boman i Framtiden.
Imorgon tisdag fortsätter Framtiden med funderingar om den strålande Framtid som vi tillsammans ska skapa i Jokkmokk kommun.
Hur grejar vi en kommun som år 2020 är 4500 innevånare och kanske upp mot hälften är pensionärer eller närapå.
Vad är de viktigaste faktorerna för att få en bra utveckling. Styrkor, fördelar mm. Vi kopplar bort gruvan som vi inte vet om det blir och ser på vad i motvinden som är bra.
Lite mer info om Letsi och det pågående arbetet att få tillbaks lite av den torrlagda älvfåran.
Lite gruva inför medborgardialogen på torsdag.
Har ni förslag så hör gärna av er
Roland Boman i Framtiden
I vår moderna och lokala historieskrivning om kraftverksepoken på 1950/60-talet så tas mycket för givet om att det bara togs för sig och alla jublade.
Den här lilla notisen från 1958 visar att dåvarande vattendomstolen var emot bygget av Messaure kraftstation. Som många andra remissinstanser.
Men betydelsen för Sveriges näringsliv uppvägde det totalförstörda fisket och miljöskadorna.
Fast vattendomstolen skickade till regeringen att fatta beslut. Och det pekades på vissa saker som skulle ingå i tillståndet.
Om det sen blev så är en annan fråga.
Men den lokala historien innehåller alltid två sidor. Och som för det mesta så är det vinnarens historiebild som räknas.
Roland Boman i Framtiden.
