I höstas så lämnade vårt parti "Framtid i Jokkmokks Kommun" in ett förslag att kommunen och politiken skulle kräva förändringar i minerallagen.
Bla, annat en miljöavgift som går till kommunen och andra berörda vid en gruvbrytning. Jämför med ett-öringen som har pratats om från vattenkraften. Några andra saker om ökade möjligheter för kommunen finns också med. Förslaget publicerades på denna blogg 2013-08-25 och heter Framtidens Mineralpolitik.
Nu finns ett svar på motionen som kanske inte är alldeles lätt att förstå.
Det står om gruvnäringens risk att kollapsa och den solidariskt finansierade välfärden skulle lämnas.
Som sagt jag förstår inte svaret, men som det kan tolkas tycker (s) i Jokkmokk att ingen återbäring för alla de stora ekonomiska världen som skickas från kommunen till Stockholm behövs.
Vattenkraft, framtida gruvor. Ska alla vinster och överskott skickas till Stockholm? Behöver inget lämnas till att bygga det framtida Jokkmokk?!
Men nu på måndag 7april kl. 13.00 så kommer frågan/motionen upp i kommunfullmäktige. Och då får vi kanske reda på vad som egentligen menas med motionssvaret. Så ni som har möjlighet kom gärna och lyssna. I kommunalhuset högst upp.
Roland Boman i den gruvliga Framtiden.
Jag hittade en liten notis från 1962 i Norrländsk Tidskrift.
Det handlar kort om Porsi kraftstation, det stora motståndet mot bygget och vad staten-Vattenfall lämnade i ersättning. Och det var ju inte mycket.
Och det fanns ett utbrett motstånd mot utbyggnaden som blev spiken i kistan för den omtalade stammen av Luleälvslax.
Idag så är en normalårsproduktion ca. 1.1 miljard kilowatt. I pengar ungefär lika mycket. Så Vuollerimborna betalar 1.1 miljarder kronor/år i underhållsbidrag till Stockholm för att ha Porsi kraftstation i samhället.
Undrar hur mycket som går tillbaka till byn.
Eller räcker den miljon som utbetalades för totalskada på älven och miljön fortfarande.
Roland Boman i Framtiden.
Jag ser i ett inslag om minerallagen och gruvskatter i Oddasat att moderater och socialdemokrater är överens om minerallagen. Den är bra. Den behöver inte ändras.
Inget utom alla kostnader och utgifter ska lämnas till kommunerna.
Moderaterna tror att gruvbolagen går under om de måste betala något tiotal miljoner till kommunerna och sossarna tycker att det är enkelspårigt att begära att gruvbolagen ska bidra med pengar för att bygga upp ett samhälle efter gruvbrytningen.
Detta förklarar ju varför i synnerhet sossar och moderater alltid har varit de största motståndarna mot att vattenkraften ska lämna en del av sina gigantiska vinster i Jokkmokk.
Sossarna tycker att det är enkelspårigt. Det är som att säga att Jokkmokksborna är inskränkta som vill att kommunen ska utvecklas.
Det är bedrövligt. Undrar om M+S går till val på en gemensam slogan. "Alla är lika i synnerhet vi."
Skämmes ta mig fan, sossar och moderater.
Roland Boman i Framtiden.
Lite väghistoria från ändå inte så gammalt tillbaka.
Intressant med renarna som användes för att göra väg.
Det förekom in på mitten av 1900-talet att den metoden användes för att få riktiga vintervägar inom skogsbruket.
Boken "Jokkmokk" 1965
Jag har skrivit om det förr och tar det nu igen.
I den kommande valrörelsen så kommer debatten om Botniabanan att vara ett slagträ i den lokala Norrbottensdebatten.Höger och vänster kommer att plädera och gestikulera åt motståndaren.
Och ingen kommer som vanligt att bry sig om Inlandsbanan och den betydelse den skulle kunna ha om man lade ned en bråkdel av de pengar som som Botniabanan kräver, på att rusta den för godstransporter. Den skulle lätt kunna avlasta nuvarande stambanan vad gäller godstrafik genom hela Sverige.
Men som sagt vi har val om ett halvår, då kommer de välavlönade riksdagsmännen att svärma här som bromsar vid Fatjas en het sommardag. Och de kommer att lova och lova, och sen bryr de sig inte.
Jag har också ställt frågan förr. Minns någon när riksdagsmännen senast gjorde något bra för Jokkmokk och Inlandet? Och ingen minns.
Så varför ska man rösta i riksdagsvalet? När inget riksdagsparti gör något för de 5000 själar som bor i Jokkmokks kommun så varför???????
Mer Jokkmokksk skidhistoria. Vargrännarloppet, en klassiker som många skidåkarstorheter har åkt.
Nästan lite nostalgi när man tänker på de fina traditionsrika tävlingar vi hade en gång.
Texten nedan hämtat från boken "Jokkmokk" av Rask/Lindberg 1965
Jag åkte upp norrsidan av Stora Lule älv från Vuollerim till Messaure idag.Fin tur. Trevligt landskap.
Men det man märker så här på vårvintern är hur många hus som står tomma eller bara används sporadiskt nuförtiden. Det är många oplogade infarter till det som tidigare var hus fyllda av folk och barn. När jag växte upp så kom det busslaster med skolungar som växte upp i byarna efter vägen.
Nu är större delen av de som fortfarande är kvar pensionärer. Så trenden med oplogade infarter kommer att växa. Det kan i många fall vara den tillväxt vi får ta del av. Att antalet tomma hus växer.
Jag stannar och tar en bild från Messauredammen och neråt. Nästan två miljarder kronor levererar Messaure till statskassan olika fickor varje år. Elström, skatter, nätavgifter osv.
Men byn Messaure är för länge sedan färdigplogad. En aktiv sommarstuga är kvar av ett stort samhälle. Och pengarna som görs i Messaure används i Stockholm.
Samtidigt så säger Annie Lööf centerledaren att gruvbrytning i Jokkmokk handlar om jobb eller inte jobb, flytta till Jokkmokk eller flytta från Jokkmokk. En gode väldigt enkel världsbild. Hon har ingenting förstått och är näringsminister.
För Jokkmokk handlar det om att få del av värdet på det som utvinns av råvaror i Jokkmokks kommun. För att kunna bygga något efter att råvarorna är utvunna. Skogen och vattenkraftens stora skapade värden (pengar) används för att bygga de redan välmående delarna av Sverige.
Det vi någonstans måste börja kräva är att gruvor i våra marker i Jokkmokk ska lämna värden efter sig som bygger Framtiden i Jokkmokk. Och det förstår tyvärr inte Annie Lööf, näringsminister och centerpartiledare.
Roland Boman i Framtiden.
Jokkmokk är på sätt och vis tävlingsskidåkningens vagga i Sverige.
Sveriges äldsta skidklubb finns här. Jokkmokks Skidklubb bildad 1983.
Det första Nordenskiöldsloppet 1884.
Janne Nordlund första svenska mästaren på långdistans.
Bilden nedan är från boken "Jokkmokk" från 1965.
