Framtid i Jokkmokks kommun

Nyttan av vattnet.- Del 2

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Just nu har vattenflödet gått tillbaka till det normala. All vattenföring sker genom Akkats kraftstation. Inget fritt vatten förekommer. Och här kommer nästa halsbrytande övning om politik och ekonomi om detta.
Produktionen från Akkats ger staten ett normalår ca 500miljoner kronor efter avbränningar för omkostnader (10öre/kw) i runda slängar. Moms,skatter,elpris,överföring osv. Av denna stora statliga intäkt går ingenting till Jokkmokk, eftersom vi i detta fall inte tillhör staten.(Se del 1)
I min värld, innebär det att Jokkmokksborna betalar 500miljoner/år till staten för att de ska driva ett kraftverk nästan mitt i centrum av samhället. Och av detta får vi noll. Hade vi fått ett delägarskap som gett oss intäkter så hade vi varit i den rollen att både vi och staten varit vinnare. Men i Sverige är detta en utopi. Så Jokkmokks kommun betalar 500miljoner/år för att staten och deras representanter ska driva detta kraftverk. Ett av många i Jokkmokksälvarna. Och märk väl. Statens representanter är riksdagsmännen inte Vattenfall. Vattenfall gör sitt jobb precis som våra riksdagsmän har sagt att de ska göra.
 
Men ok så fungerar det i Sverige säger ni. Det finns ju en politisk enighet bland våra riksdagsmän-även de från Norrbotten- att glesbygden ska svältas ut och vinster från naturtillgångar ska användas för att bygga ut storstäderna, så inte förlorar väl egentligen Jokkmokk något. Ni har ju ändå fasta jobb inom driften av kraftverken.
Och så är det. Det är viktiga jobb även om de är dyra för Jokkmokk. Men vi vet ju också att det aldrig blir fler fasta jobb inom den verksamheten, snarare tvärsom.
Och vad är då så nytt och fantastiskt halsbrytande i denna diskussion. Jo så här kan det vara.
Framtidens näringar och jobb finns bla. inom upplevelseindustrin. Och för vår del innebär det att det som skulle kunna vara ett flaggskepp för framtiden inte längre finns. Nämligen Jokkmokksälvarna. De utbyggda Jokkmokksälvarna som inte längre skapar nya fasta arbetstilfällen och inte heller lämnar pengar till utveckling efter sig.
Och det kan för Jokkmokks samhälle innebära att vi tappar 50-100 av framtidens årsarbeten för att vi inte har älven kvar. Arbeten inom besöksnäring- logi, restaurang,handel mm- men även byggsidan, transportsektorn skulle växa. Min åsikt är klar när man ser sig runt omkring i världen. Och kostnaden för dessa jobb som inte går att skapa ser vi i en massiv utflyttning av våra ungdomar

Idag säger våra norrbottniska riksdagsmän och kvinnor att vi i Jokkmokks kommun ska betala 500miljoner/år till staten för att de ska driva Akkats kraftverk och dessutom förlorar vi kanske 100 arbetstillfällen/år för våra ungdomar för att vi inte tillåts utveckla de framtida näringarna.
Den stora frågan blir? Kommer det alltid att förbli så? Eller kommer det en ny tid?
 
Roland Boman för Framtiden.

Nyttan av vattnet. Del 1

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag har just varit och fiskat nedströms det forna Kaitumfallet ungefär 1km från Jokkmokks centrum. Just nu släpps lite vatten genom luckorna i Akkats kraftstation. Jag tänkte göra lite halsbrytande övningar med politik och ekonomi om detta.
Vattnet som rinner i den gamla älvfåran precis nu är gratis för Jokkmokksborna. Jaha, so what tänker ni. Kostar det inte staten en massa pengar. Jo så är det.
 
Men sen när är Jokkmokksborna staten? Staten är idag vad jag förstår det som styrs av riksdagen. Alltså beroende på när i tiden så är det Moderater, Sossar, Miljöpartister mfl. som är staten. Varav nio från Norrbotten. Dessa nio är staten i Norrbotten. Visserligen har de flesta av oss röstat på någon av dessa statens tillsynsmän från Norrbotten, men innebär det att Jokkmokksborna är staten och har rätt att ta del av de pengar som vattnet som blir till ström ger. Nej säger våra norrbottniska riksdagsmän. Staten ska ha allt, riksdagens uppgift är att driva in detta. Och en speciell logik säger att när vi här i vår kommun inte får ta del av statens vinster på vårat vatten då är faktiskt inte Jokkmokksborna en del av staten.
 
Men vad menas med att vattnet är gratis när det rinner i den gamla torrfåran? Ja det är inte bara gratis, det ger intäkter till det Jokkmokk som inte är en del av staten. Men hur? Det är ju bara en massa gammvatten säger nån.
 
Jo i ett litet kort ekonomiskt perspektiv på den timme jag var dit i eftermiddag, så var det fem fiskare på en sträcka av 500m. Av dessa fem var det bara jag som var boende i byn. Någonstans har vi alla utlägg för denna tripp som tar oss till älven. Dom utifrån betalar bränsle, kanske övernattning och mat. Beroende på hur du fiskar så kan det ju gå något drag också. 1timme i en annars torrlagd älvfåra med fem fiskare ger ett antal 100-lappar, kanske 1000-lappar om det ger en övernattning. Pengar som går direkt in i service och handel i Jokkmokk. Tack vare en kort stunds gratis vatten i älven. Ett kort ögonblick då inte staten via sina riksdagsmän tar allt. Ett kort ögonblick med det som är en av framtidens näringar.
 
Roland Boman för Framtiden
 

Landshövdingen- behövs han.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

 
Så har Norrbotten fått ännu en ny äldre man som landshövding. Denna gång ett välbekant namn från den absoluta makttoppen inom socialdemokratin. Enligt media så är han välbekant med basnäringarna.
Alltså skogsbruk, gruvnäring och vattenkraft. De områden som har dominerat näringslivet i Norrbotten i 100 år med i första hand statliga företag. Och vi som bor i en helt statligt dominerad kommun vad gäller näringslivet, tycker kanske inte att staten är en utvecklingsfaktor för oss. Så en fundering är ju vad den nye hövdingen kan tillföra inom de områden som står för de framtida jobben. Eller består Norrbottens framtid i de gamla näringarna.
Vilka övriga meriter den nya hövdingen har kan vara svårt att säga. Är det någon som konkret kan säga vad han har drivit för frågor och vilket genomslag han haft. Alla vet att han är en i politikertoppen men vet någon vad han åstadkommit?
Österberg gjorde sig nog mest känd hos allmänheten som drevkarl när det byttes partiledare senast hos (s). Där var nog utgångspunkten att han själv var intresserad av posten.
Men den stora frågan tycker jag ändå är- varför behöver vi en landshövding?
 
 
Roland Boman för Framtiden