Framtid i Jokkmokks kommun

Vattenkraften och myten om att stå med mössan i handen.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun



En av om man får kalla det myterna om vattenkraftsutbyggnaderna i Jokkmokksälvarna är att man i Jokkmokk stod med mössan i hand och inte brydde sig om att försöka förhandla om framtida ersättningar mm. Och idag när en gruvetablering är på gång så kommer det argumentet upp på nytt och används som slagträ. Det Framtid i Jokkmokks Kommun här vill visa är att verkligheten kanske är tvärsemot. Och vi publicerar dokument som visar det. Och om vi har fel så antar jag att vi fort får se protokoll, dokument osv som visar vilka som stod med mössan i hand och sålde ut vår kommun. För anklagelser och påståenden som inte är sanna mot människor som man egentligen inte vet vilka de är eller kanske idag inte lever är för mig svårt att acceptera.

Till saken. Dokumentet som är inskannat är från Norrländsk Tidskrift Nr 2 1959. Och ni får ursäkta läsbarheten. Det visar att kommunerna i hela Norrlands inland uppvaktade företrädare för regeringen och de tre borgerliga partiledarna för att ta upp just de frågor som många idag i Jokkmokk påstår att man inte gjorde. Och man visar på den utveckling som vattenkraftsutbyggnaden skulle föra med sig. Precis som många idag med facit i hand gör sin röst hörd över. Och då för över 50 år sedan förstod man att detta var en politisk fråga. Inte en fråga för företaget som byggde ut Jokkmokksälvarna.Det man också ser i dokumentet är att fyra av de fem dåvarande riksdagspartierna uppvaktades. Det femte- kommunistpartiet, nuvarande vänsterpartiet- fanns inte med. Varför kan man undra? Kan det vara så enkelt att kommunistpartiet som då helt styrdes från Moskva och det gamla Sovjetunionen var helt emot andra lösningar än statliga?

Men det som är viktigt att ta till sig i debatten om att nu ska kommunen kräva av gruvbolaget är att i stort sett ingenting har hänt i lagstiftningen vad gäller exploatering av naturresurser sen vattenkraftsepoken. För 50 år sedan vägrades kommunerna i Norrlands inland att få företräda sig själva när det gällde naturresurserna. Riksdag och regering sa nej. Idag 2012 så är det de 349 riksdagsledamöterna som har att lagstifta om naturresurserna och hur de får exploateras. Nio ledamöter från Norrbotten finns där. Ställ gärna frågor till dom vad de gör för Norrbotten. Men för kommunerna gäller samma som i mitten av förra århundradet Man har ingen talan och inget av vinsterna går till kommunerna.

Det är också en av anledningarna till våran motion om en gemensam policy för att hantera frågor runt gruvor i vår kommun

Roland Boman   från Framtiden


Gruvor och politik

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun


Nu börjar de flesta i Jokkmokks kommun ha en åsikt om den framtida gruvdriften. För eller emot. Och det är bra att vi tar den debatten nu. Den behövs och för förhoppningsvis framåt, oavsett vad man har för åsikt. Men nu kan det vara dags för politiken i Jokkmokks kommun att ta ett samlat grepp för kommunens Framtid. Därför lägger vi i Framtid i Jokkmokks Kommun fram en motion om just detta. 


Motion till kommunfullmäktige i Jokkmokk.

 1959 presenterades för tre ministrar i dåvarande regeringen (s) -  jordbruksminister Netzèn, kommunikationsminister Skoglund, justitieminister Lindell och de tre borgerliga partiledarna Hjalmarsson, Olin och Hedlund- vid en uppvaktning av ca. 25 talesmän från Fjällkommunernas samarbetskommittè, Tornedalskommunernas förbund och Norrlands naturvärn en tiopunktslista med preciserade krav vid den fortsatta utbyggnaden av vattenfall och sjöar.

Detta 10-punktsprogam beskriver ganska bra hela skeendet med en kort och intensiv byggperiod och därefter en stor avflyttning och kommunerna begär därför att få bli med i processen. Man ställer önskemål på lagändringar till förmån för kommunerna. De två första punkterna handlar om detta. Man säger

 *Ge kommunerna rätt att föra självständig talan i vattenmål för att bevaka bygdens intressen.

 *Lämna större del än för närvarande av vinsterna vid vattenkraftsbyggena till de bygder som skadas. Genom tillräckligt stora ersättningar till bygderna bör bestående värden skapas, såsom vägar, industri, billig elenergi mm.

 Källa är Norrländsk Tidskrift  Nr 2 1959

 

Idag mer än 50 år senare står Jokkmokk inför att också bli en gruvkommun. Med allt det medför. Positivt och negativt.

Men idag ser vi också att vi står på i stort sett på samma fläck som för 50 år sen vad gäller kommunernas möjlighet till att ställa krav och ersättningsanspråk när naturresurser ska utvinnas. Och Sverige är ett land där det är väldigt billigt att exploatera naturresurser. I lagstiftningen finns inget som säger att en kommun eller region ska få del av värden som skapas. Ingenting om markanvändare som inte är markägare. Ingenting om den påverkan som sker på renskötseln. Däremot har staten tryggat sin skärv, men jag tror inte många idag ser staten som någon utvecklingsfaktor i glesbygden.

 

Vår motion från Framtid i Jokkmokks kommun lyder sålunda.

 

Framtid i Jokkmokks kommun vill att det på initiativ av kommunledningen snarast bildas en grupp tillsammans med markägare (ex allmänningen) och samebyarna för att försöka ta fram en policy vad gäller den framtida exploateringen av naturresurser i vår kommun. Kontakter bör också tas med riksdagens näringsutskott för att få vara remisskommun i den översyn av minerallagen som nu pågår och som ska presenteras senare i vår. En målsättning i arbetet bör vara att få till stånd en ändring i minerallagen så att ersättning också går till kommun eller region och att den är i nivå med länder med en modern syn på bruk av naturresurser. Likaså bör rennäringens behov och möjlighet att utvecklas i områden som exploateras inkluderas i minerallagstiftningen.

 

För 50 år sedan nekades berörda kommuner att föra talan vid vattenkraftens utbyggnad. Vi måste tro att dagens riksdag och regering ett halvt århundrade senare har en annan syn på kommunernas utveckling i glesbygden.

 

För Framtid i Jokkmokks Kommun

 Roland Boman

Forsen har tystnat

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Forsen har tystnat
Det herren skapat av form och skönhet
en gång i ensligt belägna byn.
Har nutidsherrar med krut och borrar
förmått utplåna inför vår syn.

Nu står ett kraftverk med djupa tunnlar
Dit löper ledningar ut och in
Men hjärtats ledningar har man kapat
och sprängt med ett sår uti folkets sinn.

Jokkmokks Jokke.

Forsen har tystnat. Det herren skapat av form och skönhet en gång i ensligt belägna byn. Har nutidsherrar med krut och borrar förmått utplåna inför vår syn. Nu står ett kraftverk med djupa tunnlar Dit löper ledningar ut och in. Men hjärtats ledningar har man kapat och sprängt ett sår uti folkets sinn. Bengt Simon Johansson Bengt Djupbäck Jokkmokks Jokke

Framtid i Jokkmokks kommun kommer att med ojämna mellanrum publicera utdrag från den debatt som försigick i kommunen och i Sverige när vattenkraftsepoken var som störst hos oss från mitten av 1950-talet och 10 år framåt. Dels för att idag så skäller man på att de som då fanns som styrande i Jokkmokks kommun för att de inte gjorde något när Jokkmokksälvarna byggdes ut dels för att jämföra med tonläget idag när gruvbrytning snart är en verklighet i vår kommun. Framtidens förhoppning är att vi kan kanske lära av historien och att allt inte är som man tror.

Bilden under Jokkmokks Jokkes text är från Porsiforsen med en del av den gamla bron som låg strax ovanför den nuvarande bron efter Murjeksvägen utanför Vuollerim. Bron sprängdes när den nya var klar och det som var ett stort utflyktsmål ligger nu under vatten.

Jokkmokk Jokkes föräldrahem låg strax ovanför bron och ligger vad jag förstår nu under vatten. Texten beskriver också väl mångas känslor då. Och Jokkmokks Jokke framstår även i sin musik som en stor samhällsdebattör.

Roland Boman För Framtiden

Gruvan och Turism

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I den intensiva debatten om Gruvan så förs turismen,besöksnäringen in i hetluften. Det kommer att försvinna jobb inom turismen och satsa på turismen istället, sägs det. Tyvärr så vet jag inte vilka turistföretag som idag använder det tilltänkta gruvområdet, men det borde väl någon kunna tala om, och i vilken utsträckning. Däremot så vet jag att skogsbruket har avverkat området i varje fall ett par gånger, så för dem har området haft betydelse. Och även vad gäller turismen så är det nog så att endast FRAMTIDEN som vet hur det slutar.

Det slagträ som nu turismen blivit är samtidigt lite kul. Gruvmotståndarna säger att besöksnäringen kommer att drabbas hårt av en gruvetablering och gruvförespråkarna säger att det händer för lite inom besöksnäringen. Och om man får uttrycka sig lite försiktigt så har nog bägge parter fel, mest bara för att de inte vet vad de pratar om, samtidigt som de tycker att de vet precis vad de talar om. Hur det nu kan gå till.

Vad är då turism. Grunddefinitionen antagen av FN 1993 lyder sålunda.
Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagsbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.
 
Inte så komplicerat.

"Turismens begreppsnyckel" säger också att det är besökarens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Alltså hur och var turisten gör av med sina pengar. Och det märkliga är att turisten kan vara en gästarbetare som äter och bor.
Dessa utlägg avser: Logi, livsmedel, restaurang,transport, shopping och aktiviteter.

Nå vad har det med gruvan att göra.

Om man ser på tillgänglig statistik från branchorganisationer så ligger inte Jokkmokk så dåligt till. Om man tar omsättning per innevånare vilket ju är rimligt så ligger Jokkmokks kommun ständigt bland de 10% av kommuner som har störst omsättning per innevånare. Den senaste statistiken visar oss på en 25:e plats i landet. Före oss i länet ligger Arjeplog och Arvidsjaure där biltestningen lämnar ett stort avtryck, Haparanda med IKEA som magnet och Kiruna den största gruvkommunen i landet, samtidigt som de har lyckats utveckla besöksnäringen.

För Jokkmokks del så finns givetvis ett utrymme att omsätta mer inom besöksnäringen. Vi har förutsättningarna. Och det finns en målsättning att fördubbla antalet människor som jobbar i näringen fram till år 2020. Och då är det intressant hur en ny näring- gruvnäringen- kan påverka de siffrorna. Kommer en gruva att positivt påverka de områden som är grunden för intäkter inom besöksnäringen och där de flesta jobb finns? Logi, restaurang osv.
Och även här så är dett nog bara FRAMTIDEN som vet. Men alla har sina åsikter.