Framtid i Jokkmokks kommun

Vem har trott något annat?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Stockholm- beroende av bidrag.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

väger över Täby och Dorotea har lika stor andel barn i förskolan, och ändå får Täby ut drygt 27 000 ­kronor mer per barn. Detta beror på ett utjämningssystem som bygger på antaganden, som att glesbygdsbarn inte går i förskola lika ofta som storstadsbarn. Trots orättvisorna tiger regeringen Reinfeldt.
väger över Täby och Dorotea har lika stor andel barn i förskolan, och ändå får Täby ut drygt 27 000 ­kronor mer per barn. Detta beror på ett utjämningssystem som bygger på antaganden, som att glesbygdsbarn inte går i förskola lika ofta som storstadsbarn. Trots orättvisorna tiger regeringen Reinfeldt

Norrland betalar dagis i Stockholm

16 april 2012. Utjämning

Glöm myten om stockholm­arna som försörjer Norrland.

Det är precis tvärtom.

Hundratals miljoner kronor går från småkommunerna i Norrland till de rika kommunerna runt Stockholm. Det är Täby, Lidingö, Solna och ­Sollentuna som tjänar på den svenska skatteutjämningen.

Barn i Täby värda mer

Syftet med utjämningen är att till exempel alla svenska barn ska få en likvärdig förskola ­oavsett var de växer upp i ­landet. De rikare kommunerna ska helt enkelt bidra till de fattigare kommunernas för­skoleverksamhet. Så är det i ­alla fall tänkt.

Men nu har tidningen Dagens Samhälle granskat utjämningssystemet och kommit fram till att ett förskolebarn i Täby är värt 74 543 kronor medan ett barn i Dorotea bara får 47 403.

Täby och Dorotea är två jämförbara kommuner, de har lika stor andel barn i förskolan, ­ändå får Täby ut drygt 27 000 kronor mer per barn.

Bygger på antaganden

I Sollentuna kommun norr om Stockholm får varje barn 75 014 kronor medan barnen i jämförbara Bergs kommun ­bara får 46 549 kronor.

Sollentunabarnen får alltså ut 60 procent mer av systemet.

Orsaken till orättvisorna är ett gammalt utjämningssystem. Det utgår inte från hur många barn som faktiskt går i för-

skolan utan bygger sina beräkningar på en massa antaganden, som att glesbygdsbarn inte går i förskolan lika ofta som storstadsbarn.

Två utredningar har pekat på orättvisorna, men regeringen Reinfeldt tiger ihjäl dem. Den senaste kom för ett år sedan, den parlamentariska utredningen var helt enig: Systemet måste göras om. Men den utredningen ligger fortfarande kvar på moderate ­kommunminister Peter Normans bord.

Där lär den ligga ända fram till valet 2014.

Peter Norman vågar väl inte föreslå en modernisering av det gamla utjämningssystemet.

Det skulle innebära att han måste ta pengar från de rika kommunerna norr om Stockholm. Där bor hans kärnväljare. Där styr de moderata kommunalråden och de vill inte släppa ifrån sig ett öre till några fattiga kommuner utanför Stockholm.

Moderaterna tiger

Den svenska förskolan kommer att förbli orättvis, ett dagisbarn i Stockholm får 30 000 kronor mer än ett barn i Gullspång. Ett barn i Solna får 33 000 mer än ett barn i Filipstad.

Det är Moderaterna som stoppar utjämningen och det är barnen utanför Stockholm som drabbas

(källa: Aftonbladet)


Har vi haft rätt som vanligt om Stockholm och försörjningsstöd från resten av landet.

Nu har det avslöjats för hela Sverige det vi länge har vetat. Det är Stockholmsområdet som inte klarar av att stå på egna ben. Det är landets små kommuner som får betala för att hela Stockholm ska leva. Och de som är mest bidragsberoende är de rika kommunerna i Stockholmsområdet. Att de stora vinster som görs i företag som Vattenfall, Svea Skog och LKAB skickas ograverat för att bygga infrastruktur och annat i storstaden har vi ju länge vetat om. Men det som nu beskrivs i artikeln är att också det svenska skatteutjämningssystemet  är ett sätt att omfördela skattepengar från glesbygd till storstad. Tvärsemot vad som alltid sagts.
Däremot så kanske Aftonbladet försöker göra det lätt för sig och skylla på ett parti i riksdagen. Sanningen är nog att både S och M har godkänt det här systemet. Och ingen kommer nog att ändra på det. För det handlar i slutändan om var den stora mängden väljare finns. Inte någon sorts rättvisa som gör att hela Sverige ska leva. Den tiden och parollen är nog långt borta. Så vill vi ha nåt så får vi göra det själva. Som vanligt.

Roland Boman för Framtiden

Är likheten större än vad som skiljer?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

M och S. Lika som bär, eller?






Här står M närmare S än allianskollegerna

Sänkta ingångslöner

För en tid sedan krävde FP att ungdomslönerna bör sänkas inom kommuner och landsting. C gick därefter ett steg längre och hävdade att ingångslönerna på arbetsmarknaden bör sänkas med upp till 25 procent.

Men Fredrik Reinfeldt har varit tydlig med att förslagen inte är aktuella att driva i en alliansregering. Enligt ­honom tycker Moderaterna att folk ska få mer i plån­boken, inte­ tvärtom.

Arbetsrätten och Las

Både C och FP vill luckra upp arbetsrätten och bland annat slopa turordningsreglerna i Las, vilket de menar sänker trösklarna in på arbetsmarknaden.­ KD har tidigare krävt en lag om proportionalitet vid fackliga strejkåtgärder.

Men Moderaterna har benhårt sagt nej och säger att man värnar den svenska modellen som den ser ut, vilket bygger på en socialdemokratisk modell.

Saudiavtalet

2005 slöts ett militärt avtal mellan den dåvarande S-regeringen­ och Saudiarabien. Det förlängdes 2010 av alliansregeringen, trots att både KD och FP var emot det, då Saudiarabien är en brutal diktatur.

M hävdar, precis som S, att av­talet bör finnas kvar.

 

(Källa: Aftonbladet)

Sänker sänkta löner ungdomsarbetslösheten eller sänker det ungdomarna?

Centerpartiet och folkpartiet kör nu hårt med förslag för att sänka löner för unga människor. Parollen är, ju billigare arbetskraft desto bättre. Och i synnerhet om du är ung. Då ska du sälja din arbetskraft riktigt billigt. Moderaterna och sossarna däremot står i den frågan varandra väldigt nära och delar inte lönesänkarmodellen. 
Men i samband med att Handels och arbetsgivarna slöt sitt avtal häromdagen så visade det sig att facket är med på att införa en modell av ungdomslöner som liknar centerpartiets förslag med bla. sänkta ingångslöner på 25% för ungdomar. Och centernpartiets ledning plockar poäng, men ingen rättrådig kritiserar Handels uppgörelse så det är nog fler som kommer att följa baki.
Men det finns några synpunkter som tål att fundera över. Och som var och en kan ha sin åsikt om.

*Arbetslösheten bland ungdomar är ju på en historiskt hög nivå. Men skapar lägre  löner verkligen fler jobb? Eller blir det bara billigare att anställa en som ändå hade blivit anställd?

*Finns verkligen alla dessa jobb för unga arbetslösa någonstans och bara väntar på billigare arbetskraft? Har någon sett jobben?

*Många unga har idag svårt att få heltidsjobb utan har deltid och vikarierar på olika arbetsplatser. Hur kommer de att klara sig om en redan låg deltidslön ska kapas med 25%? Och idag är det oftast omöjligt att uppfylla kraven för a-kassa för unga.

*Vilka jobb för unga finns här idag i Jokkmokks kommun och hur har det sett ut över tid? Kommer det att anställas fler inom handels område nu när det har en modell för sänkta ungdomslöner?

*I Jokkmokks kommun har under lång tid funnits en 30-80-20 modell vad gäller ungdomars rätt att välja om de ska få bo kvar eller flytta. Oavsett regering så har man inte tillåtit att Jokkmokk eller övriga inlandet ska få en utveckling som övriga Sverige. 30-80-20 betyder. När en årskull (skolklass) blivit 30 år så ska 80% av dessa tvingats flytta för att  inte politiken (läs socialdemokrater och moderater)tillåter att de vinster som som statens företag gör i kommunen används till lokal utveckling utan går ograverat till storstadsområden. 20% av en årskull tillåts vara kvar för att upprätthålla en allt bräckligare samhällsservice.Jämför 30-80-20 med din egen skolklass från högstadiet. Hur många är kvar

*Vilket parti eller block, allians eller rödgrönt, har en politik som tillåter unga människor i glesbygd att välja?

Roland Boman för Framtiden.