Framtid i Jokkmokks kommun

År 1993-   6594 människor bor i Jokkmokks kommun.

 

År 2003-  5633 människor bor i Jokkmokks kommun.

 

År 2013-  5082 människor bor i Jokkmokks kommun.

 

År 2019-  4550 människor bor i Jokkmokks kommun (prognos).

 

År 1993-  94 barn föddes i vår kommun.

 

År 2003-  46 barn föddes i vår kommun.

 

År 2012-  34 barn föddes i vår kommun.

 

År 2019-  Om trenden håller i sig kanske 25 barn som föds i vår kommun.

Jag tycker det är tragiskt att gruvdiskussionen nu i Jokkmokk tagit den vändningen att vi ska slå varandra i huvudet med argument i en fråga där vi inte har något att säga till om.

 

Tänk om det att gått att hitta en tillsammansstrategi i vår kommun att ställa mot riksdags och regeringspartiernas ständiga överkörningar av hela Sveriges glesbygd.

 

Och jag ser ingen egentlig skillnad mellan riksdagspartierna i gruvfrågorna. Det är bara åtta nyanser av grått som företräds av de åtta riksdagspartierna, vad än dom säger.

Någonstans tror jag att de flesta i kommunen börjar ledsna och vill gå vidare.

 

Åt desperathållen på bägge sidor går nog inte mycket att göra. Ogräs växer bra i dynga.

 

Men de flesta Jokkmokksbor vill nog ta tillbaka framtidstron. Och då måste vi sluta luras att slå på varandra. Någonstans måste vi ta tag i vår gemensamma framtid.

 

Dom framtida generationerna skakar redan besviket på huvudet åt oss. Nog måste vi ändå ge dom en chans att nicka gillande åt oss.

 

Och titta på siffrorna från SCB i början av inlägget och titta på bilden från Dagens Samhälle så kanske ni förstår att det enda som kan ändra en fruktansvärt dålig utveckling är att Jokkmokksborna hittar sin egen väg tillsammans. Men det behövs kompromisser och mod för detta.

Roland Boman i Framtiden.

Debatten i Debatt var ju som vanligt. Den som har vackrast röst vinner.

 

Lite synd att nu när möjligheten fanns i TV att man inte riktade diskussionen mot riksdagen och våra riksdagsmän. Det är ju trots allt de som styr gruvhanteringen. Men det är väl lättare att att hacka lokalt än att ge sig på de som styr över minerallagen. 

 

Däremot var det bra att Mikaelsson lyftade fram att Jokkmokk fortfarande finns med i pratet om var sametingsbyggnaden ska placeras.

 

Och han var ju på väg in i sammanhanget med riksdagens avgörande roll för gruvetableringarna. Synd att det inte blev den diskussionen som tog överhanden. Men, men den diskussionen kanske man inte får nån gratispilsner för.

 

Sen var det ju trevligt, men jag kan ha sett fel, att Uppsala Universitets fina forskningsavdelning fick ha med en bisittare. Men som sagt jag kan ju ha sett fel.

 

Roland Boman i Framtiden.

Texten och bilden är från Rask/Lindbergs bok Jokkmokk från 1965.

 

Det var inte många som bodde i Jokkmokks kommun för 200 år sen. Och vi är inte så många fler idag.

 

Och 2020 så är vi enligt prognoser 500 färre än idag. Så vi närmar oss 1805 år befolkningstal.

 

Få se vilken av kommande generationer som får uppleva den befolkningsmängden. Fast det är ju kanske ingen mängd. Kanske mer en mindre skara människor.

 

Men med tanke på så fort det har gått att minska från 7000 innevånare till 5000 kommunmedborgare så kanske det är nuvarande generationer som får uppleva samma låga befolkningstalet som för drygt 200 år sen!

Roland Boman i Framtiden

Såg just på nyheterna en liten debatt mellan Fridolin (mp) och Polfjärd (m). En väldigt tam debatt om gruvexpansionen i Sverige.

 

Det är ju så klart svårt att hacka på varandra när man i stort sett är överens. Bägge företräder partier som är gruvpositiva, liksom alla övriga riksdagspartier är det.

 

Så det är på marginalen de är oeniga. Och nyanserna är inte alltid lätta att upptäcka.

 

För miljöpartiet och Fridolin gäller ju också att vara försiktig för i potten ligger ju ministerposter oavsett om de sitter med sossar eller moderater i en kommande regering.

 

Och de partierna är ju kraftfulla gruvförespråkare, och säger klart och tydligt NEJ till lokalt inflytande och lokal återbäring av vinster från gruvor.

 

Så vi får nog inte se några gruvkrav från miljöpartiet som kan förstöra deras chanser till ministerposter.

 

Eller vad tror ni?

Roland Boman i Framtiden.

Det här är grov skiss från Beowulf Mining över det tänkta gruvområdet i Kallak.

 

Som ni ser så är det tänkta gruvområdet långt bort från Parkidammen. Och de flesta har väl idag förstått att dammen inte kommer att kavla iväg ut i älven för att det sprängs en halv mil därifrån.

 

Men det jag funderar över när jag ser skissen som är lagd in, är miljöstörningarna på byarna. För mig ser det ut som att Randijaure är den by som får mest störningar eftersom gråbergsupplagen och avfallsdammarna ligger närmare ditåt.

 

Men det är min tolkning. Och med min ringa kunskap om gruvor så kan det ju vara tvärsemot.

 

Hur funderar ni? Är det ändå åt skogen alltihop eller går det att leva med den miljöpåverkan som blir för byarna.

 

Och kan man säga att miljön påverkas mer av gruvhålet och gruvan än avfallsdammen och gråbergstippen?

 

Ni som vet. Hur blir det?

 

Roland Boman i Framtiden.

 

Motion om Jokkmokks kommuns förhållande till minerallag och gruvbrytning.

Frågan om framtida gruvas vara eller icke vara i vår kommun ligger och gnager i medborgarnas sinnen. Enligt svensk lagstiftning så äger inte en kommun någonting av inflytande över hur besluten tas om en gruvetablering. Kommunen äger bara frågan om hur man tar hand om de extra kostnader en etablering medför. Som ska betalas av en alltför liten kommunkassa. Och en stor majoritet av riksdagspartierna som äger frågan via sin lagstiftningsrätt är klart och tydligt emot att kommunerna ska få inflytande och ersättning. Det hävdas att kommunen där en etablering sker får tillgodogöra sig ökade skatteintäkter och mer övrig service i samhället och därmed ska man vara glad och nöjd.

1959 skrev företrädarna för 34 norrländska kommuner i samband med en regeringsuppvaktning om den storskaliga vattenkraftsutbyggnaden där för övrigt situationen vad gäller gruvor och inflytande för kommuner idag mer än 50 år senare är likadan. Det vill säga obefintligt inflytande.

1959 skrev de. ”Vattenbyggnaderna ger visserligen arbetstillfällen och skattekronor men blott i begränsad omfattning och endast några få år. Ökningen av skattekronor slukas av utgifter för skolor och sociala ändamål.”

Och man presenterade ett tiopunktsprogram som skulle ge vattenkraftskommunerna en utveckling bortom vattenkraften. Men man fick inget gehör. Riksdag och regering brydde sig inte om vad deras väljare tyckte. Precis som idag med gruvpolitiken och minerallagen.

Framtid i Jokkmokks Kommun föreslår därför att Jokkmokks kommun ställer sig bakom följande förslag och arbetar mot riksdag och regering för att få en ändring av minerallagen till stånd. För närvarande pågår arbeten på många olika håll för förändringar men vi vill att Jokkmokks kommun för fram detta förslag som sitt och som en viktig del i en förändrad minerallag.

En miljöavgift på förslagsvis 15% av värdet på den uttagna mineralen ska betalas av gruvägaren. En lämplig fördelning kan vara –men ska resoneras om- som följer.

• 10% där större delen fördelas till berörd kommun för att bygga en framtid bortanför gruvdrift och en mindre del som en regional pott för övrig utveckling av närregionen.
• 3% för att utveckla de näringar som direkt berörs av markutnyttjandet vid gruvnäring. I första hand hos oss rennäring. Det kan handla om infrastruktur, utveckla alternativa driftsformer som ger fler arbeten i fler led kopplat till rennäring osv.
• 2% till berörda markägare.
* 0% till staten som får sin del via bolagsskatter, fastighetsskatter, energi och bränsleskatt, moms mm. Ihopräknat blir det betydligt mer än vad en miljöavgift ger till de direkt berörda.

 

Vid en gruvstart (obs gruvstart, ej prospektering) så måste en stor pott avsättas för bla följande ändamål. Dessa pengar ska avsättas när besluten om gruvstart har tagits. Pengarna betalas av det gruvbolag som exploaterar. Därför föreslår vi följande.

*100 miljoner kronor för miljötillsyn, forskning. Dessa medel ska administreras av länsstyrelsen i samarbete med Luleå Universitet som är ledande inom forskning på området.

*100 miljoner kronor som en grundpott till berörd kommun. Dels för att finansiera de stora kommunala kostnader som följer med en stor gruvetablering. Infrastruktur, bostäder mm. Dels som en grundpott för att utveckla näringsliv och utbildning till det samhälle som kommer bortom gruvan.

Vi vill också att kommunerna får ett inflytande på Bergsstatens idag fullständiga rätt att ge tillstånd för allt inom mineralhanteringen. I dessa frågor är ett kommunalt medbestämmande viktigt.

*En kommun måste få rätt att säga nej till provborrningar och gruvbrytning i närheten till kommunala vattentäkter och andra känsliga miljöer. För vår kommun gäller tex. fjällområdet som en sådan miljö.

*Kommunerna måste också få ett avgörande inflytande vid en etableringsprocess av fler än en gruva. Där måste finnas en möjlighet att skjuta en ytterligare gruvöppning framåt i tid kanske 15-30 år för att sätta konsekvenserna för första gruvstarten på plats. Få kommuner klarar av att hantera en öppning av flera gruvor samtidigt. Och efterfrågan på mineraler lär finnas kvar i framtiden. Likaså bör miljöarbetet ha utvecklats.



Framtid i Jokkmokks Kommun 2013-08-25

Roland Boman

Höstmarknad i Jokkmokk och riktigt mysigt med mörker och måne.

 

Jag ser att det har lagts ut ett spännande framtidsprospekt hos mäklarfirman Kolonin.
Det heter Villa Ockupant 2500 och beskrivs vara en Nykolonial dröm för år 2500.

 

I prospektet finns ett antal mer framträdande punkter.

 

Garanterad urskog. Endast en liten avverkning gjordes 2013 av grundarna till mäklarfirman.

 

Garanterat asfaltfritt. Endast jordväg som enligt sägnerna trampades av ett barfotaproletariat också år 2013.

 

Garanterat unika fornlämningar. Där finns lämningar efter två byar. En skall ha hetat Björkholmen. Man vet inte urbefolkningen levt av, men forskarna tror att det var ett rikt folk eftersom man inte hittat några arbetsredskap. Däremot så ska det ha nedtecknats i en gammal sägenskrift som hette internet att de ägnade mesta delen av sin tid att vara lata i något som hette fritidshus och hindrade andra mindre rika att arbeta, för de tyckte att de stördes i sitt latandes svett. Och de tyckte också om att gräva av vägar och göra hinder i skogen som de gick barfota på.

 

Det har också hittats rester av byn Randijaure 10m under vattnet. Tydligen slog den stora kometen ned just där ödesåret 2013 och skapade ett jättehögt vattenstånd som dränkte byn. Där har man också hittat arbetsredskap utformade att gräva och bryta med. Så kallade maskiner. Av det så drar forskarna slutsatsen att Randijaureborna inte var rika och lata.

 Däremot så förstår inte forskarna varför de så kallade däcken på maskinerna var platta. Som om någon släppt ut luften.

 

Forskarna tror också att det fanns något mittemellan Björkholmen och Randijaure som som kan liknas vid en kultplats där mycken vidskepelse om syndafloder och förgiftat vatten hyllades. De tror att i det orörda berget ligger anledningen till att byarna övergavs.

 

I reklamen för Villa Ockupant så garanteras också att inga barn och ungdomar finns inom en fyra mils radie. Ungdomar uppfattas ju ofta av de Nya Kolonialisterna som bråkiga, idiotiska, pöbelaktiga och allmänt otrevliga.

 

De närmaste ungdomarna finns i det lilla pittoreska vistet Jokkmokk med 300 innevånare. Där hålls de fem kvarvarande ungdomarna i hägn, så influgna turister (sk. flyin, fly outare)  får se den sista spillran av de en gång så stolta och frimodiga Jokkmokkarna.

 

Övriga 295 innevånare är sk. flyg in och flyg tillbakshem-arbetare. De jobbar åt en förvaltande sammanslutning som hårt anstränger sig för att spara allt åt framtida generationer och har efter mångårigt slit lyckats fullt ut. I förvaltningsgruppens ledning finns inga Jokkmokksbor. Och ingen annanstans heller. Utom i hägnet.

 

År 2500 är allting garanterat bevarat och sparat.

 

Detta är något av innehållet i det framtidsprospekt som heter Villa Ockupant och ses som en Nykolonial Dröm.

Ett förhandsprospekt av prospektet kan ses på bilden.

Kokken i Jokken i Framtiden

Ett återkommande inslag i gruvdebatten är att vi måste spara åt de kommande generationerna. Och det kan ju vara ett hållbarhetsargument i vår kommun om vi tycker att vi har för lite skyddade ytor.

 

Jag har ju i tidigare inlägg noterat att i min åldersgrupp som gick skolan i Vuollerim i forntiden så finns inte den framtida generationen kvar i Jokkmokk kommun. 90% av de i min klass har tvångsförflyttats pga. att det inte har tillåtits att skapa jobb i Jokkmokk. Så deras barn och barnbarn tillhör inte de kommande generationerna som kommer tillbaks och skådar allt vi sparat åt dom.

 

Idag finns siffrorna i tidningen på hur många barn födda 2006 som ska börja grundskolan i Jokkmokks kommun. Och det är ju bra att det sparas så mycket åt dom. Det kommer de fem (5) av dessa förväntansfulla trettiotre (33) skolstartare som tillåtits att bo kvar i kommunen om 20 år att verkligen uppskatta. Då har vi nästan ett naturreservat per familj att gotta oss i. Eftersom vi sparar så mycket åt de framtida generationer som inte finns kvar hos oss då.

 

Prognosen visar ju också att 2019 är vi 500 personer färre i vår kommun.

 

Trettiotre (33) ungar ska börja grundskolan nu i höst.

 

Trettiotre (33) enligt SCB:s statistik.Givetvis kan det bli 35 eller 31.

 

Men trettiotre (33) ungar i hela Jokkmokks kommun.

 

Trettiotre (33) ungar fördelat på fyra (4) grundskolor. Porjus, Vuollerim, Jokkmokk och Sameskolan.

 

 Västra skolan i Jokkmokk är den enda skolan som får ihop en någorlunda klass. I övrigt kanske från en elev till sex,sju stycken i byaskolorna och sameskolan.

 

Och av dessa trettiotre (33) förväntansfulla ungar så kommer fem (5) att bo kvar i kommunen när de är 25 år.

 

Så ser det ut idag för de flesta åldersgrupper som en gång var de framtida generationerna. Vid 25 års ålder har en majoritet tvingats lämna den kommun som sett dom växa upp. De har tvingats bryta upp.

 

Och jag tror att de kommer att säga. "Nog var det bra att vi fick varsitt naturreservat, men det hade varit bättre om vi hade fått varsin kamrat när vi gick i skolan och varsitt jobb när vi gått ut skolan"

Roland Boman i Framtiden

Kartbilden visar det tänkta gruvområdet i Kallak, Parkidammens läge (nästan längst ned till höger) och Björkholmen mm. På kartan finns ett rutmönster där varje sida på rutan motsvarar 2 km i verkligheten. Rutorna på kartan är 2x2 cm.

 

Här ser man tydligt att det tänkta gruvområdet ligger ca. 5km från Parkidammen. Och den oval som gruvbolaget gjort på sin kartbild (dom har en egen) för hela det tänkta framtida gruvområdet kommer aldrig närmare än 4km från Parkidammen.

 

I direkt anknytning till dammen -kanske 500m ifrån- så finns idag en stor bergtäkt/dagbrott. På norra sidan av dammen. Där har nu stora mängder berg sprängts ut.

 

Och ingen påverkan på dammen har uppmäts.

 

Kartan visar också att det tänkta gruvområdet ligger ca. 2km från Björkholmen. Det tänkta upplaget för bergmassor kommer i sin tur att ligga på ungefär samma avstånd från Randijaure som ligger precis utanför kartan till höger. Och det kan i praktiken innebära att Randijaure påverkas mer än Björkholmen. Men det kan säkert någon klok expert avgöra.

 

Vid Björkholmen syns också hur smal älven är innan den går in i Parkisjön.

 

Det är också en av anledningarna varför naturen stoppar Profeten i Parkijaures teorier om en modern syndaflod med bibliska dimensioner efter Luleälvarna kopplat till gruvsprängningar.

 

Mer om detta blir i nästa avsnitt om varför syndafloden inte kommer om det blir eld i berget i Kallak.

Roland Boman i Framtiden

I Jokkmokks fantanastiska skafferi så blir det här en kort karamats-inblick.

 

Rabarberkräm lagom kokt så den sträva rabarberfibern känns på tungan länge.

 

Rårökt oskalad abborre och en klassiker att dricka till.

 

Och köksduken ska ha sommarmotiv.

 

På detta klarar man en lång snarkning i soffan. Ja huvva.

 

Kokken i Jokken.

Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik första halvåret 2013.

 

Jokkmokk +1.

 

Pajala +53.

 

Gällivare +63.

 

Kiruna +135.

 

Tydligen finns det några som vill bo här uppe. Även i gruvkommunerna. Trots allt.

 

Roland Boman i Framtiden

Jag såg att en av de förtroendevalda miljöpartisterna i Jokkmokk jämför Kallakskogen med fjällnära skog. Och med våra mått mätt så är den ju nära fjällen.

 

Någon ockupant säger att skogen kommer att skövlas och det pratas om urskog. Verkligheten är ju som annars.

 

Det mesta av skogen på hela området har avverkats. Till och med två gånger. Det låg bra till för flottning som var transportsättet fram till mitten av 1960-talet och efter det timmerbilstransport.

 

Senaste större avverkningen gjorde allmänningen för några år sen. Även i den privata skogen är det avverkat och det är välskött växande skog. Men att det inte växer skog i en gruva som det bryts i, det tror jag även Jokkmokksborna har fattat.

 

Jag såg en bild från Kallak idag där man tar ihop illegalt avverkad ungskog för vidare transport, antagligen till värmeverket.

 

Troligtvis får allmänningen i Jokkmokk stå för kostnaderna. Så det blir en minuspost på ett antal 10.000:-.

 

Och det är en hel del kostnader och ekonomiska förluster för de Jokkmokksföretag och enskilda anställda som drabbats av ockupanterna.

 

Eller är de de nya tidens legoknektar. För de finns tydligen en kassa som kan betala för den medvetna skadegörelse de utför. Och det kan ju tolkas som att våra inbjudna ockupanter och deras politiskt förtroendevalda reseledare tycker att det är en bra strategi. Skadegörelse.

 

Men nog är det är ett nytt tänkande för majoriteten av Jokkmokksborna.

 

Roland Boman i Framtiden

Under Akkatsdammen har nyligen sprängts en tunnel med ca. 10m diameter och bortåt 70m lång.

 

Tunneln går, om ni ser på bilden, ungefär under byggnaderna längst bort och tar in sitt vatten från älven (vattnet till vänster på bilden).

 

Den sista laddningen sprängdes i berget under älven och bergmassorna landade i en ursprängd grop i tunnelbotten.

 

Givetvis gjordes sprängningarna avpassade efter förhållandet att man sprängde alldeles under en kraftstation. Men det handlar ändå om kraftiga salvor för att spränga en tunnel med 10m diameter. Inga kinapuff.

 

I de mätpunkter som var utsatta både i maskinstation och vid utskovsluckorna så uppmättes inga utslag som på något vis påvisade vibrationer som kan störa driften eller ställa till skador. Och det som sagt var, det är sprängningar direkt under dammen.

 

I syndaflodsteorin vid sprängningar i Kallak, en halvmil från Parkidammen så hävdas bla. att dammluckorna kan sätta sig så de inte går att öppna.

 

Och det är väl som i Emil i Lönneberga. När den stora kometen kommer ......

 

Men hur var det. Den kom visst aldrig, eller. Men det är ju förstås en spännande berättelse skriven av en av våra bästa författare. Och då kan ju allting hända.

 

Roland Boman i Framtiden

Jag ser att fyra av sametingets tyngsta politiker -ordf. och 3st vice ordförande- har skrivit om situationen i Kallak.

 

Och deras ord har i sammanhanget en stor tyngd när de ger sin bild av händelserna.

 

De är ingen lokal förtroendevald miljöpartist som kallar jokkmokkarna för allehanda obehagliga tillmälen och uppmanar till att åtla framför kameran vid en polisinsats.

 

De är seriösa politiker med stort förtroendekapital och som sagt ger sin bild av de tråkiga händelser som drivits till en återvändsgränd som de flesta jokkmokkare inte ville se.

 

Men jag måste ändå ställa en fråga. De är ändå fyra av de tyngsta samepolitikerna i Sametinget.

 

De avslutar sitt uttalande med. "I Sapmi är det vi som är folket!" Ett uttalande som i ett annat sammanhang kanske inte gett någon uppmärksamhet.

 

Men jag känner att jag ändå måste ställa frågan.

 

Vi andra som inte är folket. Vad är vi?

 

Roland Boman i Framtiden

Bilden är från Björkholmen. Längst upp i det som är Parkisjön. En av fyra sjöar som regleras av Parkidammen.

 

Parki kraftstation är den minsta i Luleälvarnas system med mindre än 1% den totala elproduktionen i älven. Så den har väldigt marginell betydelse för Sveriges elförsörjning, utan har sin stora roll som regleringsmagasin genom att regleringen omfattar flera sjöar.Regleringen innebär att stationer nedströms kan producera el från en vattenyta som ligger på övre dämningsgräns.

 

Vid Björkholmen rinner älven genom en smal och ganska grund passage som gör att vattnet i reglermagasinet ovanför inte kan komma som en syndaflod om dammen i Parki börjar haverera. Vilket i och för sig ingen dammsäkerhetsexpert uttalat sig om.

 

Men ingen tror väl att en damm numera förstärkt att tåla ett 10000års flöde, och med en sådan konstruktion att vibrationer från sprängningar som nu utförs i direkt anslutning till dammen inte fortplantar sig genom och i dammkonstruktionen. Ingen tror väl att den helt plötsligt ska säcka ihop och bara försvinna.

 

Ingen tror väl att den rycks undan likt matadorens röda skynke som en konsekvens av ett haveri om det sprängs 5km från dammen.

 

Däremot så är stationerna nedströms väl rustade att genom utskovsluckorna och genom turbinerna att ta emot vattenmassorna från Parkijaure vid ett dammhaveri kopplat till en gruva i Kallak om vi nu tror på denna teori.

 

Och som sagt detta katastrofscenario kopplat till ett dagbrott i Kallak som hittills ingen dammsäkerhetsexpert sett i sitt arbete, kommer om dammen verkligen havererar troligtvis inte att ge större vattenmängder i älven än under 1990-talets högsta flöden. Då var det ordentligt blött och högt vatten, men ingen katastrof som liknande den som beskrivs av syndaflodsanhängarna.

 

Roland Boman i Framtiden.

När jag läser vad de till Jokkmokk inbjudna ockupanterna skriver så dyker många tankar fram. Det är inte bara en ockupation mot Kallakgruvan, utan mot alla gruvor och allt som ingår i det sätt vi lever på. Det är mot globaliseringen. Det är mot regeringen.

 

Ockupanter, oavsett om de är beväpnade med vapen eller ord drivs av en tro att deras världsbild är den som alla andra ska omfattas av och styras av.

 

De kommer som tjuvar om natten och ockuperar, inte alltför sällan efter inbjudan av någon liten lokal grupp som också vill styra och ta över människors tankar och sinnen. Och de lämnar ingen öppning till diskussion eller argumentation om hur framtiden ska se ut.

 

Ockupanterna oavsett beväpning, gör klart att deras ord är lag. Det finns inget annat sätt. Och i Jokkmokk så förmedlas och samordnas ockupanternas ord, tankar och handlingar av kommunalt förtroendevalda i ett parti som delar deras värderingar.

 

Och eftersom dessa ockupanter inte tillåter någon diskussion, utan vill ha konfrontation, våld och polisingripanden så har de också ockuperat Jokkmokksbornas själ och sinnen som ingen annan någonsin gjort.

 

För dessa ockupanter och nya kolonialister tar ifrån Jokkmokksborna rätten till det som gett oss det öppna samhälle som vi är. Rätten att själva diskutera och förhandla.

 

Tidigast år 2020 kan en gruva stå klar. År 2020 är vi 4500 innevånare, 500 färre än idag enligt en prognos som socialnämnden har gjort. Och av dom 500 färre vi är om 5 år mot för idag, så är 75% av dessa yngre människor som tvångsförflyttas av arbetsmarknadsskäl.

 

Jokkmokksborna har alltid varit tvungna att förhandla om allt för att få bo kvar här. Vi har aldrig fått något gratis.

 

Låt oss hoppas att ockupanterna inte drar in oss i intoleransens mörker och låt oss hoppas att vi får tillbaka rätten att vara med i en öppen diskussion om framtiden.

Roland Boman i Framtiden.

Mannen på bilden är ingen ockupant. Det är en Jokkmokksbo med månghundraåriga rötter i vår kommun. Han tvångsförflyttades för snart 40 år sen av arbetsmarknadsskäl. Det som fortfarande väntar 75% av våra unga. Men kallar det ändå att komma hem när han kommer hit.

Bilden är från spärrdammen ovanför Stainassjön efter Kvikkjokksvägen. Alltså en del av fördämningen i regleringsmagasinet för Parki kraftstation.

 

Spärrdammen har felaktigt angetts för att vara Randi kraftstation i opinionsarbetet för att påvisa att dammarna kommer att rasa i samband med gruvsprängningar. Och det är mänskligt i ett opinionsarbete att inte alltid veta vad man pratar om.

 

Felaktigheten påpekades också av en av våra kloka lokala ungdomar. En av våra unga "local people" som ibland efterfrågas i debatten. Det sades i något sammanhang också att spärrdammen hade satt sig och underförstått så skulle även denna skadas och raseras i samband med en eventuell gruvbrytning.

 

Vattenståndet som syns till höger om spärrdammen ligger kring den högsta nivån som vattendomen tillåter i regleringsmagasinet ovanför Parki kraftstation. Tyvärr såg jag ingen pegel som kunde ge exakt nivå. Men mitt antagande vilar på att samtidigt så var utskovsluckorna öppna i själva Parkidammen. Och det brukar vara kopplat till att man ligger med vattennivån på högsta tillåtna dämningsgräns och inte hinner köra allt genom maskinerna i denna Luleälvssystemets i särklass minsta kraftstation.

 

Spärrdammen har  genomgått en uppgradering i samband med de dammsäkerhetshöjande åtgärder som utförts de sista tio åren. Hela spärrdammskonstruktionen vilar också mot berget. Och en sättning med översvämningskonsekvenser efter att den har funnits så länge och dessutom förstärkts är inte trolig.

 

Det har florerat bilder på att dammen satt sig och jag såg vad som antagligen menades med detta. I det 10cm tjocka bärlager (grus) som ligger överst så att de ska gå att köra, så hade vid vägkanten lite grus kavlat ut så att en liten spricka ca 1cm djup bildats. Men det har inget med säkerheten att göra.

 

Marknivån nedanför dammen ligger som ni ser nästan lika högt som ytan i vattenmagasinet. Och nedanför ligger Stainasjön med en vattenyta ett par meter under högsta vattenstånd i Parkimagasinet. Någon gång i forntiden kan det säkert ha gått vatten från älven via Stainasystemet, sista biten av Nautijaureälven och ut i Randisjön.

 

Så även om denna spärrdamm helt skulle ramla bort så skulle en överspolning där egentligen bara ha den konsekvensen att vattnet rann i redan befintliga vattenvägar. För alla förstår ju att det inte handlar om de höga vattenväggar vid det scenario som gruvnejarna säger blir en konsekvens om Parkidammen havererar.

 

Men bilden kan förhoppningsvis hjälpa till att skapa en egen åsikt om dammraseri eller inte. 

Roland Boman i Framtiden

Lite funderingar en dag efter jag var upp och såg de nya kolonialisterna som har ockuperat en del av Jokkmokk. Jag läser också på FB-sidorna om ockupationen. Även på den nya opolitiska sidan nej-sidan som ägs av folkvalda miljöpartister i vår kommun. Det finns en om What local people också.

 

Igår var det också en sån där local people ute i Kallak på eftermiddagen och ockuperade. Förutom vi två från Jokkmokk som tvärtittade in. Så visst finns dom.

 

Jag hörde också att Jokkmokksentrepenören hade fått ut sin grävmaskin ikväll. Den har hållits som gisslan några dagar av ockupanterna.

 

Jag funderar också över dom här nykolonialisterna som har blivit inbjudna hit, bla via opolitiska FB-sidor för att ockupera en del av Jokkmokk. Jag tycker det är bra att dom som kommer ut hit i glesbygden, också vet vad som är bäst för oss och inte drar sig för att berätta det. Och även till massmedia som sen skriver "å tusan det hade vi ingen aning om".

 

Det blir väl så att vi som av någon outgrundlig anledning fått för oss att vi ska klamra oss fast i en hopplös glesbygd, måste förstå att vi står i vägen. Vi  5000 människor som så själviskt kräver att få bo kvar där vi är född, vi måste förstå att vi står i vägen.

 

Sen finns det också några upplysta bland oss som inte står i vägen. Men säg 4995 av oss. Den globala kampen, solidariteten. Kanske ändå vi måste förstå att vi 4995 Jokkmokkare måste skärpa till sig. Och spara något till barnbarnen.

 

Jag menar att om vi 4995 Jokkmokkare som tycker att vi tagits som gisslan av de nya kolonialisterna och deras upplysta reseledare, verkligen tar till oss de kloka argumenten och inte försöker att drömma oss till tider där det ska finnas jobb, utan inser storheten i den globala solidariteten som lyser upp höstkvällen i Kallok, kanske det blir lättare.

 

Vi kanske ska skicka iväg våra barnbarn härifrån redan i tidig ålder, rent av när dom lärt sig gå så. Så kan ju allt sparas åt dom framtida generationerna.

 

Den enda haken är väl att då finns det ingen framtida generation kvar att visa upp allt vi sparat till. Men lite får vi 4995 icke upplysta offra för framtidens nykoloniala ockupanter. De som reser landet runt i den globala solidaritetens namn.

 

Men det som nyper lite i en gammal mans hjärta, är att nykolonialisternas krav är att vi ska offra våra barnbarns rätt till en framtid i sin hembygd.

 

För att dom ska nå sina mål så kräver dom att vi ska offra våra barnbarn. Dom kräver att vi ska offra Jokkmokks Framtida Generationer.

 

Det gör att det gråter lite i en gammal mans hjärta.

Roland Boman i Framtiden.

 

Det har dagbrottet ligger i direkt anslutning till Parki kraftstation.

 

 Här har berg skjutits loss för att användas i dammförstärkningsarbetet som utfördes för ett antal år sen. Tiden går, kan det ha påbörjats för snart 10 år sen.

 

Dammförstärkningarna är gjord för att stå emot ett högsta vattenflöde i ett så kallat 10.000års flöde. Tidigare har det funnits ett 100års flöde.

 

Men de stora vattenmängder som var några år under 1990-talet och prognoser för mer nederbörd i framtiden har lett till dessa åtgärder. Dessa dammsäkerhetsarbeten har pågått sen början av 2000-talet och fortlöper tills alla dammar i det här fallet Luleälvarna har åtgärdats.

 

Och vid flera av kraftstationerna har oerhörda mängder berg sprängts loss i direkt närhet till dammarna för att förstärka dessa. Inte bara i Parki.

 

Och ingenstans har någon påverkan av sprängningarna kunnat påvisas på själva dammkonstruktionen.

 

Idag sprängs det i dagbrottet, bergtäkten bredvid Parkidammen och berget krossas. Om det är material till vägbygge eller vad det är, det vet säkert någon mer insatt om detta.

 

Kallakmalmen ligger några kilometer bort, nästan upp mot en halvmil, på andra sidan Råvvåive. Ett berg som ligger mellan Parkidammen och Kallak. Bergets högsta punkt ligger 100m över Kallakjaures yta och 200m över Parkisjöns yta.

 

Bara en kort information så får var och en fundera över de verkliga möjligheterna till att Parkidammen ska haverera vid gruvbrytning i Kallak.

 

Roland Boman i Framtiden.