Jokkmokks Vintermarknad.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Snart börjar det.
Jokkmokks Vintermarknad.
Jokkmokks Vintermarknad.
Jokkmokks vintermarknad 2014.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Nu smyger marknadslandskapet fram i vintermörkret.
Förberedelser.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Nu närmar det sig.
Renen är tema för årets Vintermarknad.
Marknadsväder.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Det märks på temperaturen att det närmar sig Jokkmokks Vintermarknad.
Det blir varmare i vår kommun.
Jokkmokks vintermarknad som slagträ.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Jag blir som less på allt det negativa som sägs om Jokkmokks kommun och många av oss som bor här, av människor från andra delar av landet men också av folk som bor i kommunen. Att vara negativ är det lättaste som finns, men säger mer om personen än om situationen.
Nu ska ju vår Vintermarknad användas som slagträ i gruvdebatten. År 1605 så förbjöds handel på andra ställen i Jokkmokksområdet och handeln koncentrerades till det som idag är Jokkmokks samhälle. Det var ett sätt för kungariket Sverige att ta kontroll över handeln, men också en del av striden om vilket land området skulle höra till. Då bodde drygt 900 personer i Lule Lappmark, ett område som idag är Gällivare och Jokkmokks kommuner. Så redan då var vi väldigt få i ett område stort som hela södra Sverige.
Just nu idag så ligger Jokkmokks kommun dåligt till. Det skapas ytterst få nya jobb. Ekonomin är körd i botten. Fortsatt utflyttning. Det har aldrig fötts så få barn i Jokkmokks kommun. Inte ens på 1600-talet?? Om några år finns det inte ungar till ett fotbollslag.
Ja, vad gör vi då. Ja inte går vi då ihop, för att göra något positivt för Jokkmokks kommun. Nä, då passar vi på att inför öppen ridå slå varandra i huvudet på olika sätt om en gruvfråga som vi inte äger.
För och emot. På bägge sidor tjatas det. För många är det viktigare att synas med sina egon än att bidra till att Jokkmokks kommun mår bra.
Och nu är det viktigt för en del att använda Jokkmokks Vintermarknad för att föra fram sin negativa bild av Jokkmokk. Jag måste säga att jag är inte imponerad. Men tyvärr ser jag att det ger mer medialt intresse än att vi har blivit utsedd till huvudstad för matlandet Sverige.
Frågan är vad gör vi sen. Om det nu lyckas att föra ut en negativ bild av det Jokkmokk och Jokkmokks vintermarknad som många av oss är så stolta över, och det ger såna negativa känslor att folk drar sig för att komma hit.
Vad gör vi sen? Vad är nästa steg? Hur löses denna knut och det motsatsförhållande som idag finns i samhället genom att använda vintermarknaden som slagträ. För någonstans så måste det väl finnas en fundering på en lösning och ett närmande. Eller??
Kan man ställa ett sådant drastiskt krav på en kommunledning, på våra samebyar och kanske sametinget att de ska gemensamt sätta sig ned och ta ett nytag i gruvdiskussionen. Och inte komma ut ur sammanträdeslokalen innan de har hittat ett förhållningsätt som är bra för Jokkmokks kommun och folket här. Kan man ställa det kravet? Att de tar ansvar.
Eller ska vi nöja oss med att ingen egentligen behöver ta det riktiga ansvaret och att en dålig konflikt som vi inte behöver, pga. en fråga vi inte äger, ska få vara det som syns av vår fina kommun.
Roland Boman i Framtiden.
Roland Boman i Framtiden.
Befolkningsexplosion???
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
I den fina boken "Jokkmokk" som jag lånat av tidigare så finns även en kort kommentar om befolkningssiffrorna från åren kring 1800.
På något vis har vi väl inte haft någon direkt befolkningsexplosion i vår kommun sen dess.
Så gott om plats har det nog alltid funnits.
Roland Boman i Framtiden.
Roland Boman i Framtiden.
Lite till historia.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
En liten notis från 1960.
Undrar om syföreningen i Chicago lyckades finansiera hela bygget.
Är det någon som vet?
Roland Boman i Framtiden
Riksdagsval-för vem?
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
I september i år så drar det ihop till val. Riksdag, landsting och kommunval.
Landstingspolitiker och kommunpolitiker träffar vi ju på i vardagen och kan framföra vad vi tycker och kan rent av påverka.
Men våra 9 riksdagsledamöter från Norrbotten. Vem företräder dom och hur kan vi påverka dom. Och vilka är dom?
Det känns som att när vi väl har röstat in dom i riksdagen så är dom inte längre våra valda företrädare som jobbar med Norrbottens- och Jokkmokksfrågor utan dom är bara företrädare för sina partier i riksdagen. Det känns lite knepigt.
Men känner ni till hur våra 9 riksdagsmän och kvinnor driver våra frågor och vilket gehör dom har i sina partier. Eller finns det ingen fråga förutom Botniabanan som drivs då och då.
Och har vi i Jokkmokk märkt av någon skillnad mellan snart 8 år med blå regering jämfört med 12 år med röd regering innan dess. Och i så fall vad för skillnad?
Eller är det så att partierna står så nära varandra idag så politiken har mer blivit som en auktion. Man bjuder bara lite mer eller mindre på samma sak för skillnaderna mellan blocken är så små.
Roland Boman i Framtiden.
Roland Boman i Framtiden.
Jokkmokks marknad.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Om några veckor så står Jokkmokks Vintermarknad i centrum för världens ögon.
Vår fantastiske Niclas Svensson är igång och gör Jokkmokk ännu vackrare inför marknaden med sina snöarbeten.
Roland Boman i Framtiden.
Sjukvården i Jokkmokk 1964
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
I den förträffliga boken "Jokkmokk" från 1965 beskriver författarna Lars Rask och Henry Lindberg från Vuollerim bla. sjukvården i kommunen.
En tid då vi var dubbelt så många som bodde här i vår fantastiska kommun.
Siffrorna under bilden är antalet vårdplatser på vårdcentralen.
En del av vår viktiga lokala historia. Som bara ligger 50 år bort i tid.
Roland Boman i Framtiden.
När ungarna tar slut.
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Jag har under helgen gått igenom en del gamla kort från när ungarna var små. Från början av 1990-talet. Kort på ungarna och deras kompisar.
Och funderat lite vad som hänt i Jokkmokks kommun sen jag själv var i den åldern. Och det är ingen munter fundering.
I min årgång så har 90% av de som gick grundskolan med mig i Vuollerim tvingats flytta för att det inte har funnits arbeten Och det har som jag tidigare skrivit varit en målmedveten politik från Sveriges riksdag och regering.
Men det som jag blir så beklämd över är att den utvecklingen har ökat takten de senaste 20 åren. När jag ser på bilden på ungarna i skogen så ser jag att bara ett par stycken av dom finns kvar i kommunen. 20 år senare.
Och det handlar inte om att de ville bort från Jokkmokk. Det handlar om att det inte tillåtits att skapa jobb i vår kommun trots att vi skickat 100-tals miljarder till statskassan från de statliga företagen i vår kommun de senaste 20 åren.
Arbetslösa föräldrar har tvångsförflyttats med sina ungar till områden där det tillåtits att skapa jobb. Ungdomar har skaffat sig gedigna utbildningar till arbeten som aldrig tillåtits i glesbygden.
1960-talets jättelika tvångsförflyttningar och nedmontering av glesbygden har aldrig slutat utan tvärsom, det pågår med en kraft som aldrig tidigare. Och det är så förbannat tyst.
Jag skriver nu också med tanke på att det är valår i år. EU, riksdag, landsting, kommun. Kommun och landstingspolitiker träffar vi ju på ute på byn. Även om det i stort sett inte händer något i Jokkmokk kommun så är ju dessa människor tillgängliga.
Men de andra. EU-politikerna vem vet vilka de är. Har vi ens sett dom på bild. Och riksdagspolitikerna, dom har vi väl bara sett på bild sen förra valet.
Men i slutet av augusti så börjar dom svärma. Med start på höstmarknaden. Det är nog ett tufft jobb. Tre veckors svärmning vart fjärde år. Sen går dom i välbetald dvala i 4 år.
Och under tiden så tror vi att de gör något för oss i Jokkmokk och Norrbotten. Men finns det någon som vet vad de har gjort för oss sen förra valet?
Och vad är skillnaden för oss mellan de olika partierna i riksdagen? För Jokkmokks kommun har det sett likadant ut oavsett det har varit högern eller sossarna som styrt landet. Eller är det nån som ser skillnaden?
Kanske den tid är förbi då vi alls ska bry oss att rösta i riksdagsvalet utan koncentrera oss på kommun och landsting där det kanske fortfarande finns möjlighet att påverka.
Roland Boman i Framtiden.
Roland Boman i Framtiden.
