En av om man får kalla det myterna om vattenkraftsutbyggnaderna i Jokkmokksälvarna är att man i Jokkmokk stod med mössan i hand och inte brydde sig om att försöka förhandla om framtida ersättningar mm. Och idag när en gruvetablering är på gång så kommer det argumentet upp på nytt och används som slagträ. Det Framtid i Jokkmokks Kommun här vill visa är att verkligheten kanske är tvärsemot. Och vi publicerar dokument som visar det. Och om vi har fel så antar jag att vi fort får se protokoll, dokument osv som visar vilka som stod med mössan i hand och sålde ut vår kommun. För anklagelser och påståenden som inte är sanna mot människor som man egentligen inte vet vilka de är eller kanske idag inte lever är för mig svårt att acceptera.

Till saken. Dokumentet som är inskannat är från Norrländsk Tidskrift Nr 2 1959. Och ni får ursäkta läsbarheten. Det visar att kommunerna i hela Norrlands inland uppvaktade företrädare för regeringen och de tre borgerliga partiledarna för att ta upp just de frågor som många idag i Jokkmokk påstår att man inte gjorde. Och man visar på den utveckling som vattenkraftsutbyggnaden skulle föra med sig. Precis som många idag med facit i hand gör sin röst hörd över. Och då för över 50 år sedan förstod man att detta var en politisk fråga. Inte en fråga för företaget som byggde ut Jokkmokksälvarna.Det man också ser i dokumentet är att fyra av de fem dåvarande riksdagspartierna uppvaktades. Det femte- kommunistpartiet, nuvarande vänsterpartiet- fanns inte med. Varför kan man undra? Kan det vara så enkelt att kommunistpartiet som då helt styrdes från Moskva och det gamla Sovjetunionen var helt emot andra lösningar än statliga?

Men det som är viktigt att ta till sig i debatten om att nu ska kommunen kräva av gruvbolaget är att i stort sett ingenting har hänt i lagstiftningen vad gäller exploatering av naturresurser sen vattenkraftsepoken. För 50 år sedan vägrades kommunerna i Norrlands inland att få företräda sig själva när det gällde naturresurserna. Riksdag och regering sa nej. Idag 2012 så är det de 349 riksdagsledamöterna som har att lagstifta om naturresurserna och hur de får exploateras. Nio ledamöter från Norrbotten finns där. Ställ gärna frågor till dom vad de gör för Norrbotten. Men för kommunerna gäller samma som i mitten av förra århundradet Man har ingen talan och inget av vinsterna går till kommunerna.

Det är också en av anledningarna till våran motion om en gemensam policy för att hantera frågor runt gruvor i vår kommun

Roland Boman   från Framtiden