Framtid i Jokkmokks kommun

Nu börjar de flesta i Jokkmokks kommun ha en åsikt om den framtida gruvdriften. För eller emot. Och det är bra att vi tar den debatten nu. Den behövs och för förhoppningsvis framåt, oavsett vad man har för åsikt. Men nu kan det vara dags för politiken i Jokkmokks kommun att ta ett samlat grepp för kommunens Framtid. Därför lägger vi i Framtid i Jokkmokks Kommun fram en motion om just detta. 


Motion till kommunfullmäktige i Jokkmokk.

 1959 presenterades för tre ministrar i dåvarande regeringen (s) -  jordbruksminister Netzèn, kommunikationsminister Skoglund, justitieminister Lindell och de tre borgerliga partiledarna Hjalmarsson, Olin och Hedlund- vid en uppvaktning av ca. 25 talesmän från Fjällkommunernas samarbetskommittè, Tornedalskommunernas förbund och Norrlands naturvärn en tiopunktslista med preciserade krav vid den fortsatta utbyggnaden av vattenfall och sjöar.

Detta 10-punktsprogam beskriver ganska bra hela skeendet med en kort och intensiv byggperiod och därefter en stor avflyttning och kommunerna begär därför att få bli med i processen. Man ställer önskemål på lagändringar till förmån för kommunerna. De två första punkterna handlar om detta. Man säger

 *Ge kommunerna rätt att föra självständig talan i vattenmål för att bevaka bygdens intressen.

 *Lämna större del än för närvarande av vinsterna vid vattenkraftsbyggena till de bygder som skadas. Genom tillräckligt stora ersättningar till bygderna bör bestående värden skapas, såsom vägar, industri, billig elenergi mm.

 Källa är Norrländsk Tidskrift  Nr 2 1959

Idag mer än 50 år senare står Jokkmokk inför att också bli en gruvkommun. Med allt det medför. Positivt och negativt.

Men idag ser vi också att vi står på i stort sett på samma fläck som för 50 år sen vad gäller kommunernas möjlighet till att ställa krav och ersättningsanspråk när naturresurser ska utvinnas. Och Sverige är ett land där det är väldigt billigt att exploatera naturresurser. I lagstiftningen finns inget som säger att en kommun eller region ska få del av värden som skapas. Ingenting om markanvändare som inte är markägare. Ingenting om den påverkan som sker på renskötseln. Däremot har staten tryggat sin skärv, men jag tror inte många idag ser staten som någon utvecklingsfaktor i glesbygden.

Vår motion från Framtid i Jokkmokks kommun lyder sålunda.

Framtid i Jokkmokks kommun vill att det på initiativ av kommunledningen snarast bildas en grupp tillsammans med markägare (ex allmänningen) och samebyarna för att försöka ta fram en policy vad gäller den framtida exploateringen av naturresurser i vår kommun. Kontakter bör också tas med riksdagens näringsutskott för att få vara remisskommun i den översyn av minerallagen som nu pågår och som ska presenteras senare i vår. En målsättning i arbetet bör vara att få till stånd en ändring i minerallagen så att ersättning också går till kommun eller region och att den är i nivå med länder med en modern syn på bruk av naturresurser. Likaså bör rennäringens behov och möjlighet att utvecklas i områden som exploateras inkluderas i minerallagstiftningen.

För 50 år sedan nekades berörda kommuner att föra talan vid vattenkraftens utbyggnad. Vi måste tro att dagens riksdag och regering ett halvt århundrade senare har en annan syn på kommunernas utveckling i glesbygden.

För Framtid i Jokkmokks Kommun

 Roland Boman