Framtid i Jokkmokks kommun

Fly in men inte fly out.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik första halvåret 2013.
 
Jokkmokk +1.
 
Pajala +53.
 
Gällivare +63.
 
Kiruna +135.
 
Tydligen finns det några som vill bo här uppe. Även i gruvkommunerna. Trots allt.
 
Roland Boman i Framtiden

Ockupantens klagan.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag såg att en av de förtroendevalda miljöpartisterna i Jokkmokk jämför Kallakskogen med fjällnära skog. Och med våra mått mätt så är den ju nära fjällen.
 
Någon ockupant säger att skogen kommer att skövlas och det pratas om urskog. Verkligheten är ju som annars.
 
Det mesta av skogen på hela området har avverkats. Till och med två gånger. Det låg bra till för flottning som var transportsättet fram till mitten av 1960-talet och efter det timmerbilstransport.
 
Senaste större avverkningen gjorde allmänningen för några år sen. Även i den privata skogen är det avverkat och det är välskött växande skog. Men att det inte växer skog i en gruva som det bryts i, det tror jag även Jokkmokksborna har fattat.
 
Jag såg en bild från Kallak idag där man tar ihop illegalt avverkad ungskog för vidare transport, antagligen till värmeverket.
 
Troligtvis får allmänningen i Jokkmokk stå för kostnaderna. Så det blir en minuspost på ett antal 10.000:-.
 
Och det är en hel del kostnader och ekonomiska förluster för de Jokkmokksföretag och enskilda anställda som drabbats av ockupanterna.
 
Eller är de de nya tidens legoknektar. För de finns tydligen en kassa som kan betala för den medvetna skadegörelse de utför. Och det kan ju tolkas som att våra inbjudna ockupanter och deras politiskt förtroendevalda reseledare tycker att det är en bra strategi. Skadegörelse.
 
Men nog är det är ett nytt tänkande för majoriteten av Jokkmokksborna.
 
Roland Boman i Framtiden

Och dammen stod kvar.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Under Akkatsdammen har nyligen sprängts en tunnel med ca. 10m diameter och bortåt 70m lång.
 
Tunneln går, om ni ser på bilden, ungefär under byggnaderna längst bort och tar in sitt vatten från älven (vattnet till vänster på bilden).
 
Den sista laddningen sprängdes i berget under älven och bergmassorna landade i en ursprängd grop i tunnelbotten.
 
Givetvis gjordes sprängningarna avpassade efter förhållandet att man sprängde alldeles under en kraftstation. Men det handlar ändå om kraftiga salvor för att spränga en tunnel med 10m diameter. Inga kinapuff.
 
I de mätpunkter som var utsatta både i maskinstation och vid utskovsluckorna så uppmättes inga utslag som på något vis påvisade vibrationer som kan störa driften eller ställa till skador. Och det som sagt var, det är sprängningar direkt under dammen.
 
I syndaflodsteorin vid sprängningar i Kallak, en halvmil från Parkidammen så hävdas bla. att dammluckorna kan sätta sig så de inte går att öppna.
 
Och det är väl som i Emil i Lönneberga. När den stora kometen kommer ......
 
Men hur var det. Den kom visst aldrig, eller. Men det är ju förstås en spännande berättelse skriven av en av våra bästa författare. Och då kan ju allting hända.
 
Roland Boman i Framtiden

Sametinget och Kallak.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag ser att fyra av sametingets tyngsta politiker -ordf. och 3st vice ordförande- har skrivit om situationen i Kallak.
 
Och deras ord har i sammanhanget en stor tyngd när de ger sin bild av händelserna.
 
De är ingen lokal förtroendevald miljöpartist som kallar jokkmokkarna för allehanda obehagliga tillmälen och uppmanar till att åtla framför kameran vid en polisinsats.
 
De är seriösa politiker med stort förtroendekapital och som sagt ger sin bild av de tråkiga händelser som drivits till en återvändsgränd som de flesta jokkmokkare inte ville se.
 
Men jag måste ändå ställa en fråga. De är ändå fyra av de tyngsta samepolitikerna i Sametinget.
 
De avslutar sitt uttalande med. "I Sapmi är det vi som är folket!" Ett uttalande som i ett annat sammanhang kanske inte gett någon uppmärksamhet.
 
Men jag känner att jag ändå måste ställa frågan.
 
Vi andra som inte är folket. Vad är vi?
 
Roland Boman i Framtiden

Syndafloden och när bygger vi arken?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Bilden är från Björkholmen. Längst upp i det som är Parkisjön. En av fyra sjöar som regleras av Parkidammen.
 
Parki kraftstation är den minsta i Luleälvarnas system med mindre än 1% den totala elproduktionen i älven. Så den har väldigt marginell betydelse för Sveriges elförsörjning, utan har sin stora roll som regleringsmagasin genom att regleringen omfattar flera sjöar.Regleringen innebär att stationer nedströms kan producera el från en vattenyta som ligger på övre dämningsgräns.
 
Vid Björkholmen rinner älven genom en smal och ganska grund passage som gör att vattnet i reglermagasinet ovanför inte kan komma som en syndaflod om dammen i Parki börjar haverera. Vilket i och för sig ingen dammsäkerhetsexpert uttalat sig om.
 
Men ingen tror väl att en damm numera förstärkt att tåla ett 10000års flöde, och med en sådan konstruktion att vibrationer från sprängningar som nu utförs i direkt anslutning till dammen inte fortplantar sig genom och i dammkonstruktionen. Ingen tror väl att den helt plötsligt ska säcka ihop och bara försvinna.
 
Ingen tror väl att den rycks undan likt matadorens röda skynke som en konsekvens av ett haveri om det sprängs 5km från dammen.
 
Däremot så är stationerna nedströms väl rustade att genom utskovsluckorna och genom turbinerna att ta emot vattenmassorna från Parkijaure vid ett dammhaveri kopplat till en gruva i Kallak om vi nu tror på denna teori.
 
Och som sagt detta katastrofscenario kopplat till ett dagbrott i Kallak som hittills ingen dammsäkerhetsexpert sett i sitt arbete, kommer om dammen verkligen havererar troligtvis inte att ge större vattenmängder i älven än under 1990-talets högsta flöden. Då var det ordentligt blött och högt vatten, men ingen katastrof som liknande den som beskrivs av syndaflodsanhängarna.
 

Roland Boman i Framtiden.

Ockuperade.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

När jag läser vad de till Jokkmokk inbjudna ockupanterna skriver så dyker många tankar fram. Det är inte bara en ockupation mot Kallakgruvan, utan mot alla gruvor och allt som ingår i det sätt vi lever på. Det är mot globaliseringen. Det är mot regeringen.
 
Ockupanter, oavsett om de är beväpnade med vapen eller ord drivs av en tro att deras världsbild är den som alla andra ska omfattas av och styras av.
 
De kommer som tjuvar om natten och ockuperar, inte alltför sällan efter inbjudan av någon liten lokal grupp som också vill styra och ta över människors tankar och sinnen. Och de lämnar ingen öppning till diskussion eller argumentation om hur framtiden ska se ut.
 
Ockupanterna oavsett beväpning, gör klart att deras ord är lag. Det finns inget annat sätt. Och i Jokkmokk så förmedlas och samordnas ockupanternas ord, tankar och handlingar av kommunalt förtroendevalda i ett parti som delar deras värderingar.
 
Och eftersom dessa ockupanter inte tillåter någon diskussion, utan vill ha konfrontation, våld och polisingripanden så har de också ockuperat Jokkmokksbornas själ och sinnen som ingen annan någonsin gjort.
 
För dessa ockupanter och nya kolonialister tar ifrån Jokkmokksborna rätten till det som gett oss det öppna samhälle som vi är. Rätten att själva diskutera och förhandla.
 
Tidigast år 2020 kan en gruva stå klar. År 2020 är vi 4500 innevånare, 500 färre än idag enligt en prognos som socialnämnden har gjort. Och av dom 500 färre vi är om 5 år mot för idag, så är 75% av dessa yngre människor som tvångsförflyttas av arbetsmarknadsskäl.
 
Jokkmokksborna har alltid varit tvungna att förhandla om allt för att få bo kvar här. Vi har aldrig fått något gratis.
 
Låt oss hoppas att ockupanterna inte drar in oss i intoleransens mörker och låt oss hoppas att vi får tillbaka rätten att vara med i en öppen diskussion om framtiden.

Roland Boman i Framtiden.

Mannen på bilden är ingen ockupant. Det är en Jokkmokksbo med månghundraåriga rötter i vår kommun. Han tvångsförflyttades för snart 40 år sen av arbetsmarknadsskäl. Det som fortfarande väntar 75% av våra unga. Men kallar det ändå att komma hem när han kommer hit.

Dammras och annat raseri.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Bilden är från spärrdammen ovanför Stainassjön efter Kvikkjokksvägen. Alltså en del av fördämningen i regleringsmagasinet för Parki kraftstation.
 
Spärrdammen har felaktigt angetts för att vara Randi kraftstation i opinionsarbetet för att påvisa att dammarna kommer att rasa i samband med gruvsprängningar. Och det är mänskligt i ett opinionsarbete att inte alltid veta vad man pratar om.
 
Felaktigheten påpekades också av en av våra kloka lokala ungdomar. En av våra unga "local people" som ibland efterfrågas i debatten. Det sades i något sammanhang också att spärrdammen hade satt sig och underförstått så skulle även denna skadas och raseras i samband med en eventuell gruvbrytning.
 
Vattenståndet som syns till höger om spärrdammen ligger kring den högsta nivån som vattendomen tillåter i regleringsmagasinet ovanför Parki kraftstation. Tyvärr såg jag ingen pegel som kunde ge exakt nivå. Men mitt antagande vilar på att samtidigt så var utskovsluckorna öppna i själva Parkidammen. Och det brukar vara kopplat till att man ligger med vattennivån på högsta tillåtna dämningsgräns och inte hinner köra allt genom maskinerna i denna Luleälvssystemets i särklass minsta kraftstation.
 
Spärrdammen har  genomgått en uppgradering i samband med de dammsäkerhetshöjande åtgärder som utförts de sista tio åren. Hela spärrdammskonstruktionen vilar också mot berget. Och en sättning med översvämningskonsekvenser efter att den har funnits så länge och dessutom förstärkts är inte trolig.
 
Det har florerat bilder på att dammen satt sig och jag såg vad som antagligen menades med detta. I det 10cm tjocka bärlager (grus) som ligger överst så att de ska gå att köra, så hade vid vägkanten lite grus kavlat ut så att en liten spricka ca 1cm djup bildats. Men det har inget med säkerheten att göra.
 
Marknivån nedanför dammen ligger som ni ser nästan lika högt som ytan i vattenmagasinet. Och nedanför ligger Stainasjön med en vattenyta ett par meter under högsta vattenstånd i Parkimagasinet. Någon gång i forntiden kan det säkert ha gått vatten från älven via Stainasystemet, sista biten av Nautijaureälven och ut i Randisjön.
 
Så även om denna spärrdamm helt skulle ramla bort så skulle en överspolning där egentligen bara ha den konsekvensen att vattnet rann i redan befintliga vattenvägar. För alla förstår ju att det inte handlar om de höga vattenväggar vid det scenario som gruvnejarna säger blir en konsekvens om Parkidammen havererar.
 
Men bilden kan förhoppningsvis hjälpa till att skapa en egen åsikt om dammraseri eller inte. 

Roland Boman i Framtiden

Dom nya kolonialisterna.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Lite funderingar en dag efter jag var upp och såg de nya kolonialisterna som har ockuperat en del av Jokkmokk. Jag läser också på FB-sidorna om ockupationen. Även på den nya opolitiska sidan nej-sidan som ägs av folkvalda miljöpartister i vår kommun. Det finns en om What local people också.
 
Igår var det också en sån där local people ute i Kallak på eftermiddagen och ockuperade. Förutom vi två från Jokkmokk som tvärtittade in. Så visst finns dom.
 
Jag hörde också att Jokkmokksentrepenören hade fått ut sin grävmaskin ikväll. Den har hållits som gisslan några dagar av ockupanterna.
 
Jag funderar också över dom här nykolonialisterna som har blivit inbjudna hit, bla via opolitiska FB-sidor för att ockupera en del av Jokkmokk. Jag tycker det är bra att dom som kommer ut hit i glesbygden, också vet vad som är bäst för oss och inte drar sig för att berätta det. Och även till massmedia som sen skriver "å tusan det hade vi ingen aning om".
 
Det blir väl så att vi som av någon outgrundlig anledning fått för oss att vi ska klamra oss fast i en hopplös glesbygd, måste förstå att vi står i vägen. Vi  5000 människor som så själviskt kräver att få bo kvar där vi är född, vi måste förstå att vi står i vägen.
 
Sen finns det också några upplysta bland oss som inte står i vägen. Men säg 4995 av oss. Den globala kampen, solidariteten. Kanske ändå vi måste förstå att vi 4995 Jokkmokkare måste skärpa till sig. Och spara något till barnbarnen.
 
Jag menar att om vi 4995 Jokkmokkare som tycker att vi tagits som gisslan av de nya kolonialisterna och deras upplysta reseledare, verkligen tar till oss de kloka argumenten och inte försöker att drömma oss till tider där det ska finnas jobb, utan inser storheten i den globala solidariteten som lyser upp höstkvällen i Kallok, kanske det blir lättare.
 
Vi kanske ska skicka iväg våra barnbarn härifrån redan i tidig ålder, rent av när dom lärt sig gå så. Så kan ju allt sparas åt dom framtida generationerna.
 
Den enda haken är väl att då finns det ingen framtida generation kvar att visa upp allt vi sparat till. Men lite får vi 4995 icke upplysta offra för framtidens nykoloniala ockupanter. De som reser landet runt i den globala solidaritetens namn.
 
Men det som nyper lite i en gammal mans hjärta, är att nykolonialisternas krav är att vi ska offra våra barnbarns rätt till en framtid i sin hembygd.
 
För att dom ska nå sina mål så kräver dom att vi ska offra våra barnbarn. Dom kräver att vi ska offra Jokkmokks Framtida Generationer.
 
Det gör att det gråter lite i en gammal mans hjärta.

Roland Boman i Framtiden.
 

Dagbrott och påverkan på dammar.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Det har dagbrottet ligger i direkt anslutning till Parki kraftstation.
 
 Här har berg skjutits loss för att användas i dammförstärkningsarbetet som utfördes för ett antal år sen. Tiden går, kan det ha påbörjats för snart 10 år sen.
 
Dammförstärkningarna är gjord för att stå emot ett högsta vattenflöde i ett så kallat 10.000års flöde. Tidigare har det funnits ett 100års flöde.
 
Men de stora vattenmängder som var några år under 1990-talet och prognoser för mer nederbörd i framtiden har lett till dessa åtgärder. Dessa dammsäkerhetsarbeten har pågått sen början av 2000-talet och fortlöper tills alla dammar i det här fallet Luleälvarna har åtgärdats.
 
Och vid flera av kraftstationerna har oerhörda mängder berg sprängts loss i direkt närhet till dammarna för att förstärka dessa. Inte bara i Parki.
 
Och ingenstans har någon påverkan av sprängningarna kunnat påvisas på själva dammkonstruktionen.
 
Idag sprängs det i dagbrottet, bergtäkten bredvid Parkidammen och berget krossas. Om det är material till vägbygge eller vad det är, det vet säkert någon mer insatt om detta.
 
Kallakmalmen ligger några kilometer bort, nästan upp mot en halvmil, på andra sidan Råvvåive. Ett berg som ligger mellan Parkidammen och Kallak. Bergets högsta punkt ligger 100m över Kallakjaures yta och 200m över Parkisjöns yta.
 
Bara en kort information så får var och en fundera över de verkliga möjligheterna till att Parkidammen ska haverera vid gruvbrytning i Kallak.
 
Roland Boman i Framtiden.

Flaggor och symbolik.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Alla har ju sett bilden på den samiska flaggan på backen med en fot som trampar på den. Ingen trevlig bild fylld med symbolik.
 
Idag var jag upp och tittade på ockupationen i Kallak och tog några bilder. Och när jag kommer hem och lägger in den här bilden ser jag vad jag inte tänkte på när jag tog kortet.
 
Och idag fanns inga poliser där. Men nog måste det vara lätt att ta ett steg bak och trampa på en flagga som man inte ser som redan halvligger i riset i dikesrenen.
 
Varför lägger man överhuvudtaget flaggorna på backen? Och vem gör det? De ska ju upp så de syns.

Roland Boman i Framtiden.

Jag lurar på!!

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Miljöpartiet i Jokkmokk sägs i ett inlägg i debatten härommånaden vara det enda parti som tagit tydlig ställning mot gruvor i Jokkmokk.
 
Idag förklarar en av MP-toppolitikerna i kommunen att Kallak-ockupationen är en protest mot Annie Lööv näringsminister (c) och näringsdepartementet. Men ingendera av dessa kommer ju nånsin hit för att omvändas av MP och ockupanterna.
 
Men det jag funderar över är detta. Miljöpartiet har på riksdagsnivå inte ställt sig bakom några krav på att järnmalm inte ska få brytas i Jokkmokk. Man har istället som alla andra partier ställt sig generellt positiv till utveckling av svensk gruvnäring.
Alltså tvärsemot den politik som Miljöpartiet lokalt driver i de opolitiska Nej-sidorna som hålls i av ett antal förtroendevalda miljöpartister.
 
Efter riksdagsvalet 2014 -om drygt ett år-kommer Miljöpartiet med största möjliga sannolikhet att sitta i den regering som då bildas. Oavsett om den är blå eller röd.
 
Vore det då inte klokare att rikta sin udd och kraft mot MP-ledningen på riket så att de gör klart och tydligt att de kommer att ställa ultimatum i en regeringsförhandling att ingen gruvbrytning ska ske i Jokkmokk, kanske rent i den globala osv, solidaritetens osv, namn.
 
Eller är det så att trånaden efter ministerposter och gratismiddagar är viktigare för miljöpartiet än vad de lokala politikerna säger om ingen gruva överhuvudtaget i Jokkmokks kommun.
 
Jag såg efter demonstrationen i Stockholm att det funderades var ledande miljöpartister var. Min enkla tolkning av frånvaron är att miljöpartiet är för gruvor, därför möter ingen ledande miljöpartist upp i en sådan demonstration.
 
Det ligger väldigt mycket maktpositioner i vågskålen inför nästa riksdagsval där MP ska bli regeringsmedlem.
 
Så när tar Fridolin eller Romson till orda och ställer sig på miljöpartiets i Jokkmokks sida och säger Nej tillsammans med ockupanterna. Aldrig eller?

Roland Boman i Framtiden

Censur?!

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Ni får ursäkta. Jag har tagit bort ett antal kommentarer med angrepp på bla. våra kloka och fina Jokkmokksungdomar och en del direkta personangrepp. Min förhoppning är att man deltar i en diskussion i sakfrågan. Tråkigt och tragiskt med såna människor.
 
Så jag hoppas ni har överseende med min åtgärd.

Framtid, våld och ockupation

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Nu har jag också sett de omtalade våldsfilmerna från Kallak. Och de var ju lika upprörande som stenen, meteoriten eller vad det nu var efter Knabbevägen.
 
Jag som funnits ett tag i vår kommun funderar över en sak och det är inte sång och dansinslagen som visades.
 
Jag vet att alla vi som bor här har sett varandra någon gång även om vi inte känner varandra.
 Så varför sa ingen av alla dessa Jokkmokksbor som deltar i vägblockaden och övernattar och tillbringar sin tid där åt fridstörarna. Jag har sett några generationer växa upp och faktiskt själv en gång varit ung. Vilket jag har upptäckt att alla som skriver här inte har varit. Ung menar jag.
 
Men jag vet ju att om någon av alla dessa vägblockerande Jokkmokkare hade sagt åt pojkarna ungefär så här.   " Hör ni, sluta svamla, ta en kopp kaffe och far sen hem och lägg er." Då hade dom gjort det. Slutat svamla, druckit kaffe och farit hem och lagt sig.
 
Så varför sa ingen Jokkmokksbo åt dom? För visst är det väl så att det finns en stor mängd människor från orten som tältar däruppe och visar vår ståndpunkt.
 
För så har det ju alltid varit. Ni har ju hört talas om hur Hormoslyret stoppades i skogarna runt Messaure. Det var kloka människor från Jokkmokks kommun som ställde sig på hyggena när giftplanen skulle bespruta och såg till att skogsförgiftningen stoppades.
 
Jag och några kamrater deltog i stoppandet av ett minikraftverksbygge i Messaurebäcken. Vi hade listor ute runt om i vår kommun som sade Nej. Kravet för att du skulle få skriva på var att du var kommuninnevånare och minst 15 år gammal. Nästan 3000 underskrifter som sa att nu är det slut med vattenkraftutbyggnad i Jokkmokks kommun. Det var i mitten av 1980-talet.
 
Så jag ställer mig frågande till varför ingen Jokkmokkare på fältet skickade hem pojkarna.
 
För det kan väl inte vara så skrämmande att det inte fanns några Jokkmokkare där förutom pojkarna.
 
För det kan väl inte vara så skrämmande att det är som vanligt, så att det är någon från en annan del av Sverige som har ockuperat oss. Våra skogar och våra vatten har mestadels ockuperats av intressen från en annan del av Sverige.
 
Det kan kan väl inte vara så skrämmande att nu ockuperas våra tankar och vårt sinne av folk från en annan del av Sverige som påstår att dom företräder oss.
 
Men det som skiljer de tidigare ockupationerna mot dagens det är att våra kloka, medvetna och upplysta ungdomar tar striden mot den nya tidens ockupanter. Och det är våra ungdomar som är Jokkmokks kommuns framtid.

Roland Boman

Kanske en annan sanning!

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Nu i samband med gruvdiskussionen så kommer ju ofta upp hur Jokkmokks kommun bara gav bort älvarna. Som i så mycket annat så finns det många sanningar, beroende på vem som framför den och vilket syfte man har.
 
Men i verkligheten så var det en mycket hård och tuff debatt i slutet av 50-talet där kommunerna, länsstyrelserna och Norrlandsförbundet ställde långtgående krav på riksdag och regering som tog besluten om den massiva vattenkraftsutbyggnaden över hela Norrland. Man beskrev exakt den verklighet som skulle bli vid kraftverksälvarna och konsekvenserna för kommunerna.
 
Riksdag och regering nonchalerade fullständigt kommunernas krav och körde bara över dom.
 
Och idag över 50 år senare gäller samma sak. Riksdag och regering ger väl blanka f-n i vad kommuner och berörda tycker.
 
Vad gäller Lilla Lule Älvs utbyggnad så sade alla tunga remissinstanser NEJ till en utbyggnad. Men de som då styrde landet brydde sig lika lite som dom som styrt sen dess. Och gav tillstånd till utbyggnad.
 
Jag hoppas att det går att läsa tidningsurklippet jag skickar med. Och se bla punkten om lillälven. Och fundera över om det verkligen var så att kommunerna i inlandet i Norrland lade sig platt. 

Roland Boman i Framtiden.

Utkast: Jul. 24, 2013

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Turism, gruva och Jokkmokk.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

"Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften."   UNWTO- World Tourism Organisation.

Turismen och dess ekonomiska effekter mäts på olika sätt. Ett vanligt sätt är att ta fram omsättning för logi, shopping, restaurangbesök, reseströmmar mm. Ett centralt begrepp är den sk. turistkronan. Hur mycket en besökare spenderar på olika saker under ett besök.
 
Det som drar in mest pengar till en ort är oftast just logi, restaurangbesök och shopping. Sen för jämförelsens skull gör man statistiken gentemot det antal personer som finns fast boende i området. Därför kan Jokkmokk jämföras med Stockholm, fastän Stockholm är lite större. Jokkmokk ligger på en sån jämförelse ofta bra till. Bland de 10% kommuner som har mest besöksnäring /person. Liksom många andra Norrbottenskommuner.
 
Vad statistiken också klart och tydligt visar är att det finns inget som säger att en gruvverksamhet sänker besöksnäringen. Kiruna har alltid bättre siffror än oss och Gällivare är i samma spann. Och gruvbolagen är tunga spelare i besöksnäringen. Det blir intressant att se hur Pajalas statistik ser ut om några år.

Bland de tio bästa kommunerna brukar gränshandel, vintersportorter/områden, shopping/evenemang, fritidsverksamhet kopplat till västkust och även biltest-Arjeplog- finnas med.

Vad gäller Jokkmokk så brukar vi ligga på tio i topp vad gäller en parameter. Drivmedelsförsäljning! Bensin, diesel.
 
Däremot så är ökningen av de som räknas in som helårsarbetande inom besöksnäringen i vår kommun bara marginell på 20 år. Nu ligger vi på ca 170 årsarbeten för 20 år sen strax där under. I det räknas effekterna in av höjd omsättning på affärer, matställen osv. Inte bara Notudden och Sarekrumlarna.
 
Vi har några spetsanläggningar som alla på sitt sätt höjer statistiken. Däremot finns inte idag något som kan ge klivet upp mot den fördubbling av besöksnäringen som är det lokala och nationella målet fram till 2020. Utan det handlar om små uppgångar och hårt arbete.
 
Testverksamheten är en viktig del även för oss vintertid och pengar därifrån räknas in i turistkronan. Vi såg också positiva effekter hos många av våra småföretag när som mest folk var sysselsatta i Akkats-arbetena. Ni vet dom här som flög in och ut och bara jobbade här. Och betalade hyra åt Jokkmokkshus, och handlade på Konsum, och fikade på City, och spelade på Pappers och gav därmed ett positivt ekonomiskt avtryck i statistiken för besöksnäringen.
 
Det som däremot är svårt att mäta ekonomiskt och hursomhelst inte ger några stora intäkter åt samhället är den fria campingen. Alltså en husbil på en parkeringsficka, ett tält i Sarek fyllt med frystorkat från Tyskland eller en nyupprättad vild campingplats i skogen utanför Randijaure.

Så utifrån ovanstående så får var och en bestämma var besöksnäringsslantarna ska komma från framöver och om en gruva kan förbättra besöksnäringens omsättning i vår kommun.

Roland Boman i Framtiden.

Vi är stolt över Jokkmokksungarna.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Nog känns det väl för härligt att vara Jokkmokksbo just nu. Och inse vad som händer.
 
Det att våra ungar har nu fått ett forum att göra sin röst hörd och tala om att det är deras framtid som gäller. Man blir glad av att se hur de tar för sig och att det finns en så klar och tydlig bild av att de vill se sin framtid här hemma.
 
Fram till alldeles nyss har gruvdebatten dominerats av såna som jag. Gammfolk vars framtid är ganska trygg och kanske består i att köpa en gungstol och sakta gunga in i framtiden. Flera med en stabil offentlig anställning bakom sig.
 
Jokkmokksungarna vet att det gäller för dom som det har gällt för unga Jokkmokkare i många år. Du tillåts inte bo kvar. Tvångsförflyttning från uppväxt, familj och vänner är vad som finns att se fram emot. 2 av 3 unga ska bort från kommunen innan de blivit 25 år. Så ser arbetsmarknaden ut och har sett ut i årtionden.
 
Hyllorna hos pensionärerna är fyllda av foton på familjemedlemmar, barn, barnbarn och barnbarnsbarn som inte tillåts bo kvar i kommunen. För jobben finns inte här. Har de gamla som saknar de sina tur, kommer barn och barnbarn hem några dar till jul och 10 dagar på semestern.
 
Och fortfarande så hörs korparna kraxa, ni vill bara ha bidrag och jobba så lite som möjligt för så mycket pengar som möjligt. I första hand av folk utan insikt om annat än sin egen navel, men även folk som bor här och som uppfattats som kloka.
 
Det många av de som nedvärderar Jokkmokksungdomarna inte har en susning om är verkligheten. Ja det finns en sån.Man kallar våra ungdomar både det ena och andra. Fast det säger ju mest om dom fördömande.
 
Så till er som bara försöker mästra och tala om för ungdomarna vad de får tycka. Köp gungstolen och gunga er sakta in i framtiden och låt våra unga skapa möjligheterna för de kommande generationerna.
 
Annars så säger nog verkligheten att när vi sparat allt så finns inga kommande generationer kvar i vår fantastiska kommun Jokkmokk.

Roland Boman i Framtiden.
 
Sandlådan är en symbol för oss som tror att nya generationer ska få rätt att bo kvar. Annars är det lätt att tro att det illustrerar gungstolsfolkets framtidsdiskussion. Men icke. 

Kort ode om en öde järnväg.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

 
INLANDSBANAN nästan när som helst.
 
I hear the train a´coming. INTE.
 
It´s rolling round the bend. INTE.

Väldigt mycket stulet av han Cash.

Gruvor och demonstrationer.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I den mer och mer känslomässigt styrda debatten om Kallakgruva eller inte så börjar det bli så många begrepp att det är svårt att veta vad som gäller. Dagens fundering är runt demonstrationer och blockader.
 
Från början var samebyarnas företrädare de som syntes och hördes med sina argument. Och det var bra för samebyarna och för kommunen. Där flyttades positioner fram. För i Sverige är markutnyttjare helt rättslösa när områden exploateras. Där hänvisas till att själv komma överens med exploatören. Däremot är svenska lagstiftare (riksdagsmännen) först på plats i protestkören när det gäller andra länders konflikter.
 
Sen var en del av de boende i närområdet, markägare och sommarstugeägare ute med sina oroliga funderingar om framtiden och gruvans påverkan. Och de har all anledning att oroa sig. För de är i ett sådant här fall lika rättslösa som samebyarna. Där kan man bara jämföra med omvandlingarna i malmfälten där fastighetsägare upplever stor otrygghet både ekonomiskt och personligt. Trots att staten äger malmfälten.
 
Men våra riksdagsmän som styr lagarna säger att fastighetsägare ska vara rättslösa vid som nu gruvfrågor. Intressant är dock att näringsminister Lööv ansvarig för gruvfrågor inte tillät prospektering på sin hemgård. Däremot på fastigheter en bit ifrån. Så för henne gäller inte lagen, hon är inte rättslös. Nånå, det är väl bra att nån har en upphöjd position här i Sverige. Hon och kanske kungen!
 
Men så här långt i skeendet så var det händelser som var begripliga och lätt för oss i kommunen att sympatisera med. Samebyarnas och enskildas möjligheter att få vara med i gruvdiskussionen som närmast berörda. Trots att de som jag skrivit tidigare är rättslösa i dagens Sverige i dessa frågor. Nu som för 100 år sen.
 
Men sen kommer det händelser som jag tycker börjar bli svåra att följa och förstå hur sammanhangen är. Och det är inte själva demonstrationerna och blockaderna. De tillhör vår demokrati. En del finns tillstånd för, annat inte. Och rättsväsendet får nog reda ut detta också. Det slutsats man kan dra hittills är kanske att inga kommuninnevånare ligger i riskzonen att bli bötfällda. Så för en gångs skull plockar inte staten pengar av oss.
 
De enda som aldrig demonstrerat i Sverige är väl de som redan har allt. Sen finns ju första maj där det demonstreras mot orättvisorna och ingen bryr sig om annat än våfflorna som serveras som belöning efter protestpromenaden. Sällan demonstreras för, mestadels mot.
 
Men vad betyder idag "Inga gruvor i Jokkmokk"?
Betyder det för den grupperingen att det är så? Bara i Jokkmokk kommun?
Eller bara just i Kallak?
Eller gäller det alla nya gruvor i hela Sverige? Ingenstans i Sverige kommer man undan markkonflikter och liknande vid gruvbrytning.
Boliden har fått tillstånd att börja titta efter koppar utanför Kåbdalis. Gäller "Inga gruvor i Jokkmokk" för dom också eller är protesterna exklusivt för Kallak?

Det spekuleras om dammhaverier, syndafloder och odrickbart vatten efter hela älvssystemet
Jag tror ibland att det är en uppföljning av Baron Von Münchhausens äventyr när man läser på FB av de som är för och emot gruvor.
 
Men ställer någon i grupperna som är för eller emot gruvor i Jokkmokk och Sverige några krav på beslutsfattarna i riksdagen? Riksdagsmännen i alla partier är ju för gruvbrytning i Sverige och Jokkmokk. Eller nöjer man sig med att hitta dåliga argument att slå i huvudet på varandra.
 
Vem driver frågan om att det ska delas med av vinsterna från gruvbrytning till Jokkmokks kommun så att det går att få en långvarig utveckling bortom vattenkraft, skogsbruk och gruvbrytning? 

Med tanke på hur gruvdiskussionerna nu uppmärksammas så är det ett gyllende tillfälle att sätta blåslampan i bakdelen på våra riksdagsmän och kvinnor. Istället för att kasta ord uppe på hygget vid Kallak och på facebook. Eller?!
 
Roland Boman i Framtiden

Gruvor och politik.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I dessa dagar med mycket funderingar och känslor om gruvbrytning i Jokkmokks kommun så kan det kanske vara intressant att höra vad våra riksdagspartier säger. Lokalt finns partier som är emot att gruvor startas upp här likväl som det finns partier som är för gruvbrytning där det idag planeras så.
 
Men vad säger man då i riksdagen.
Jo, där är det enkelt. Alla partier är för gruvbrytning och öppnande av nya gruvor i Sverige. Inget parti säger heller nej till gruvor i Jokkmokk. Så i riksdagen som rår om lagar om gruvbrytning är enigheten total om att det även i vår kommun ska få finnas gruvor.
 
Centerpartiet som via näringsdepartementet politiskt ansvarar för gruvorna är samtidigt det mest extremistiska partiet i den frågan. Annie Lööf minister över gruvorna menar ju att det viktiga är att de skapar arbete där ingen annars vill bo. Så kan ju en centerpartist lösa landsbygdsproblemen.
 
Vad gäller de rödgröna så finns det marginella skillnader i gruvsynen, men de är helt ense om att gruvbrytning är viktig för landet. Deras (s,v,mp) folk i näringsutskottet har också skrivit en debattartikel där de pekar på hur viktig gruvindustrin är för Sverige. Där fick de med att alla grupper ska delta i utvecklingen och planering. Utom kommunerna och lokalbefolkningen. Och det är en ganska typisk reaktion från partier som inte tror att vanligt folk har något att tillföra.
 
Det lilla undantaget i samstämmigheten är att V har tagit ställning för en gruvskatt. Men det är knappast något de kommer att fälla en rödgrön regering för att få igenom. Så läget på riksdag och regeringsfronten är idag att alla partier stöder en utveckling av gruvindustrin och öppnandet av fler gruvor i Jokkmokk och Sverige.
 
Roland Boman i Framtiden.