I den mer och mer känslomässigt styrda debatten om Kallakgruva eller inte så börjar det bli så många begrepp att det är svårt att veta vad som gäller. Dagens fundering är runt demonstrationer och blockader.
Från början var samebyarnas företrädare de som syntes och hördes med sina argument. Och det var bra för samebyarna och för kommunen. Där flyttades positioner fram. För i Sverige är markutnyttjare helt rättslösa när områden exploateras. Där hänvisas till att själv komma överens med exploatören. Däremot är svenska lagstiftare (riksdagsmännen) först på plats i protestkören när det gäller andra länders konflikter.
Sen var en del av de boende i närområdet, markägare och sommarstugeägare ute med sina oroliga funderingar om framtiden och gruvans påverkan. Och de har all anledning att oroa sig. För de är i ett sådant här fall lika rättslösa som samebyarna. Där kan man bara jämföra med omvandlingarna i malmfälten där fastighetsägare upplever stor otrygghet både ekonomiskt och personligt. Trots att staten äger malmfälten.
Men våra riksdagsmän som styr lagarna säger att fastighetsägare ska vara rättslösa vid som nu gruvfrågor. Intressant är dock att näringsminister Lööv ansvarig för gruvfrågor inte tillät prospektering på sin hemgård. Däremot på fastigheter en bit ifrån. Så för henne gäller inte lagen, hon är inte rättslös. Nånå, det är väl bra att nån har en upphöjd position här i Sverige. Hon och kanske kungen!
Men så här långt i skeendet så var det händelser som var begripliga och lätt för oss i kommunen att sympatisera med. Samebyarnas och enskildas möjligheter att få vara med i gruvdiskussionen som närmast berörda. Trots att de som jag skrivit tidigare är rättslösa i dagens Sverige i dessa frågor. Nu som för 100 år sen.
Men sen kommer det händelser som jag tycker börjar bli svåra att följa och förstå hur sammanhangen är. Och det är inte själva demonstrationerna och blockaderna. De tillhör vår demokrati. En del finns tillstånd för, annat inte. Och rättsväsendet får nog reda ut detta också. Det slutsats man kan dra hittills är kanske att inga kommuninnevånare ligger i riskzonen att bli bötfällda. Så för en gångs skull plockar inte staten pengar av oss.
De enda som aldrig demonstrerat i Sverige är väl de som redan har allt. Sen finns ju första maj där det demonstreras mot orättvisorna och ingen bryr sig om annat än våfflorna som serveras som belöning efter protestpromenaden. Sällan demonstreras för, mestadels mot.
Men vad betyder idag "Inga gruvor i Jokkmokk"?
Betyder det för den grupperingen att det är så? Bara i Jokkmokk kommun?
Eller bara just i Kallak?
Eller gäller det alla nya gruvor i hela Sverige? Ingenstans i Sverige kommer man undan markkonflikter och liknande vid gruvbrytning.
Boliden har fått tillstånd att börja titta efter koppar utanför Kåbdalis. Gäller "Inga gruvor i Jokkmokk" för dom också eller är protesterna exklusivt för Kallak?
Det spekuleras om dammhaverier, syndafloder och odrickbart vatten efter hela älvssystemet
Jag tror ibland att det är en uppföljning av Baron Von Münchhausens äventyr när man läser på FB av de som är för och emot gruvor.
Men ställer någon i grupperna som är för eller emot gruvor i Jokkmokk och Sverige några krav på beslutsfattarna i riksdagen? Riksdagsmännen i alla partier är ju för gruvbrytning i Sverige och Jokkmokk. Eller nöjer man sig med att hitta dåliga argument att slå i huvudet på varandra.
Vem driver frågan om att det ska delas med av vinsterna från gruvbrytning till Jokkmokks kommun så att det går att få en långvarig utveckling bortom vattenkraft, skogsbruk och gruvbrytning?
Med tanke på hur gruvdiskussionerna nu uppmärksammas så är det ett gyllende tillfälle att sätta blåslampan i bakdelen på våra riksdagsmän och kvinnor. Istället för att kasta ord uppe på hygget vid Kallak och på facebook. Eller?!
Roland Boman i Framtiden
