Framtid i Jokkmokks kommun

Turism- vad är det?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

"Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagsbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid." Antaget av FN 1993.

Som ni ser är det en oerhört vid definition. Det innefattar väldigt mycket av våra dagliga händelser och aktiviteter. Är jag iväg på en konferens till Stockholm så kan jag i statistiken bli turist. Är jag borta och jobbar i Kiruna och bor och äter där så kan det bli så att jag räknas som statistisk turist.

Det gör det oerhört vanskligt att med säkerhet fastställa vad som är turism. Däremot så kan man läsa av trender och förändringar när man har flerårig statistik som tagits fram under likadana former varje år.

Tillväxtverket visar på att turistnäringen är dubbelt så stor som bilbranschen. Men det man många gånger glömmer är att allting samverkar men i statistiken så kan det hamna lite huller om buller.

En viktig del av våran besöksnäring är biltestandet. Precis som i flera andra inlandskommuner. Arjeplog ligger varje år i topp vad gäller turism/innevånare. Och det beror på biltestandet. Så deras och våra siffror borde kanske ligga i bilbranschens statistik.

Intressant är att Jokkmokks största branschomslutning i pengar har drivmedel. Är det bränsle till testbilar eller är det förbipasserande som tankar?  Följt av restaurang och logi som omsätter nästan lika mycket som drivmedel.

Hotellnätterna har också ökat de sista åren. Där är nog en hel del kopplat till arbetsresor. Volvo, Vattenfall har haft många som arbetat här och kommit utifrån de senaste åren. Både i Jokkmokk och Vuollerim.
Men i statistiken så räknas deras övernattningar och restaurangbesök in i besöksnäringen. Även om de i våra ögon inte är turister.

Sysselsättningsmässigt, trots en vid definition av turism, så har vi haft en svag utveckling de senaste tio åren inom besöksnäringen.
År 2003 så beräknades det att besöksnäringen gav 142 årsjobb. 2011- 165 jobb. 2012 -179 årsarbeten.

Alltså ett årssnitt på under 4 nya jobb/år inom besöksnäringen under en 10-årsperiod.

Ökningen mellan 2011 och 2012 på 14 årsarbeten kan bero på dels Kåbdalis skidanläggning med 64000 skiddagar 2012 och dels på Vattenfalls arbeten i bla. Akkats.

Vintermarknaden är också oerhört viktig för vårt lokala näringsliv och räknas också in i turistsiffrorna.

Siffrorna kommer från turistbranchens egen TEM-rapport som baseras på SCB-statistik och tas fram av Resurs.

Så även om det kan vara lite glädjedödande för den framtida besöksnäringen så läggs väldigt skiftande verksamheters resultat och lämnade pengar in i besöksnäringens siffror.

En besöksnäring som ska ge mer än fyra (4) nya jobb per år under nästa 10-årsperiod kommer att behöva fler tunga investeringar likt Kåbdalis och Årrenjarka, och kanske att vi öppnar våra marker för ett annat nyttjande än idag.

Roland Boman i Framtiden.

Och allting rinner söderut.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Detta tål att fundera på i gruvans tidevarv.
 
Miljarderna från vattenkraften och skogen går via de statliga bolagen för att bygga infrastruktur i Stockholm.Det som stannar kvar i Jokkmokk är pengar till löner och smärre inköp.
 
Trots att det har ställts krav sen mitten av förra århundradet på någon sorts återbäring till Jokkmokk för att bygga något bortom vattenkraften och skogsbruket,så har staten i form av riksdag och regering oavsett blå eller röd sagt nej.
 
Våra folkvalda riksdagsmän och kvinnor har alltid sagt ungefär så här från sin upphöjda plats i riksdagen. "I Jokkmokk ska det bara finnas så många som behövs för att leverera miljarder och åter miljarder till statskassan. Resten kan flytta".
 
Låter det knepigt. Ja förstås när dom är här säger dom ju annat.Vi ska se till,vi ska tillsammans. När riksdagsfolket är här så är det ett högt lokalt hojt. Men när de är hos partihövdingarna i riksdagen då säger dom "Vi ska viska."
 
Och samma gäller en lokal miljöavgift,ersättning för de miljöstörningar som en gruva ger. Inte ett riksdagsparti kommer att i skarpt läge ställa Jokkmokks framtida utveckling och liv mot en ministerpost. Ministerposter,regeringsplatser,gratismiddagar väger mycket tyngre än en kommun någonstans i ingenstans där ändå inga väljare bor.

Men idag,efter allt ovett som skapats i gruvdebatten härhemma så finns det kanske en öppning att klämma åt riksdag och regering. Jag vet inte om det är möjligt för det fordrar detta mod och denna kompromissvilja som jag skrivit om tidigare.
 
För min enkla åsikt är att det fönster som sametinget och samebyarna har öppnat nu när de tagit initiativet i gruvdebatten kan bli något bra. Och om nu bara Jokkmokks kommunpolitik klarar att hantera sina rågångar i gruvdebatten så kan det tillsammans leda till en förändring i både minerallagen och riksdagens obegripliga glesbygdssyn.
 
Men säger nu vän av ordning. Sametinget och samebyarna säger klart nej till gruva och kommunledningen springer benen av sig för att få igång gruvan.
 
Javisst säger jag. Då kan det bara bli bättre. Ett ypperligt förhandlingsläge för att tillsammans rubba staten och våra riksdagsmän så de börjar jobba för dom som gett dom uppdraget.
 
Och framför allt att tvinga riksdagen till ett beslut som gör att Jokkmokk får börja ta del av våra egna rikedomar. Det går bara genom ett samarbete med sametinget,samebyarna och Jokkmokks kommun. Idag finns inget annat alternativ än samarbete och kompromissvilja. Det kravet tycker jag mig höra från de framtida generationerna.

Roland Boman i Framtiden.

Färgstark bygd.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I Jokkmokks kommun har det alltid funnits färgstarka profiler.
 
Och utrymmet har varit stort för denna färgstarka växtkraft.
 
Så kommer det också att vara i Framtiden.
 
Om det finns inga tvivel.

Roland Boman i Framtiden.

Naturnära nätverk.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I det framtida hållbara Jokkmokk så satsar vi mer på de naturliga, hållbara och lokala nätverken så vi inte blir beroende av de utländska företag som äger den internationella nättrafiken.
 
Och det innebär ju att var och en blir sin egen spindel i nätet.
 
Då behöver vi inte vara rädd för in- och utflygare, utländska bolag och all annan hiskelig påverkan från omvärlden.
 
Jokkmokk klarar sig bäst utan resten av världen.  Eller??
 
Nätspindeln i Framtiden. .

Mat och Framtid.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Den Jokkmokkska mattraditionen firar nya triumfer. Jokkmokk är utsedd till Årets Matlandethuvudstad 2014.
 
Mat är också en av de stora dragkrafterna i Jokkmokks framtida besöksnäring.
 
Utan vidare lägger våra entrepenörer ett veckoprogram där maten är i focus. Nya spännande Jokkmokkska kockar varje dag.
 
Och mellan måltiderna så bjuds på massor av annat. Här finns pengar och framtida jobb.
 
Så låt nu våra Jokkmokkska kockar tillsammans med besöksnäringen sätta ihop det program som ska locka folk att spendera tid och pengar i vår kommun.
 
Maten är prioriterad inom besöksnäringen i Jokkmokk och kan bli en väldigt attraktiv och ett starkt växande besöksnäringsområde om det hanteras bra.
 
Och låt nu berörda i lugn och ro men snabbt ta fram ett framgångsrecept inför Matlandshuvudstadsåret 2014.
 
Och i efterdyningarna av gruvskalven så kan jag inte tänka mig att det finns annat än positiva vibrationer hos folk i Jokkmokk om denna utmärkelse. Det här är något att glädjas över tillsammans.
 
Tänk på det. Våran vardagsmat är så bra att Jokkmokk får titeln "Årets Matlandethuvudstad 2014"

Roland Boman i Framtiden

Laglöst.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Det är något knepigt med svensk lagstiftning. Återigen vägrar lagstiftarna och lagtolkarna erkänna att småfolket ska ha rättigheter.
 
Markägare i Björkholmen som anmäler att de fått delar av sin ungskog förstörd i samband med gruvstöket får av rättvisan höra att de bryr man sig inte i utan de får själv stå för kostnaderna.
 
Troligtvis får allmänningen också stå för kostnaderna för skogsskadorna på allmänningsmark i Kallak i samband med ockupationen.
 
Det är ju nästan som det är fritt fram att ta för sig på annans skogsmark.
Det bygger ju inte upp förtroendet för resonemang om det går till en gruvetablering i Kallak.
 
Skärpning hos våra lagstiftare riksdagsmänniskorna som snabbt verkar glömma på vems uppdrag de sitter.
 
Att skapa en lag som är lika för alla. Ska det vara så svårt.
 
Roland Boman i Framtiden.
 

Blir det en ständig bojkott?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Gruvfrågan snurrar på som den värsta karusell. Det går runt, runt och man blir mer och mer yr i luvan.
 
Gruvfrågan ger nu effekter i form av bojkotter av vintermarknaden från några håll. Med anledning av att kommunledningen är för en gruvetablering. Samtidigt så vet ju de flesta att Jokkmokks kommun inte äger frågan.
 
Resultatet, provbrytning mm hade blivit på samma sätt om det hade varit en kommunledning som sagt nej eller kanske.
 
Det som är intressant att tänka på är hur det ser ut. Blir bojkotten mot Jokkmokks kommun för alltid. Av de åtta partier som finns i Jokkmokks kommunfullmäktige har två sagt Nej till gruvbrytning i Jokkmokk och Kallak. Mp och Samernas Väl. Och där har MP litet stöd i sin riksdagsgrupp, som är med i lagstiftningen i riket.
 
De har 5 av 31 mandat tillsammans i fullmäktige. V vet väl ingen riktigt hur de står men de har 4 mandat. Så jag räknar in dem i Nej-sidan. Det blir 9 mandat.
 
De övriga 5 partierna- S, M, C ,FP och FiJK- har på olika sätt markerat att de är positiva till dagens provborrningar och undersökningar för en eventuell gruva. Tillsammans har de partierna 22 mandat i Jokkmokk. Så 22 mandat för och 9 emot i Jokkmokks kommunfullmäktige. Sålunda en klar majoritet för i dagsläget.
 
Så det är en stor majoritet av partierna i Jokkmokkspolitiken som uttryckt att de är positiva till en gruvetablering. Med olika ingångssyn såklart.
 
Men det innebär också att en bojkott kan fortsätta många år framåt, för så stora omkastningar lär det inte bli även om det är nytt val om ett år. Men det ser vi om ett år. Om det då finns en majoritet av partier som säger nej till gruvverksamhet i Jokkmokk. Eller om bojkotten av Jokkmokk fortsätter i evinnerlig tid.
 
Och i slutändan så är det Sveriges riksdag och regering som sätter spelreglerna. Så det är kanske dom som ska bojkottas. Inte Jokkmokks kommun.
 
Roland Boman i Framtiden

Återbäring eller ingen bäring.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag ser att Nej till gruva-sidan har haft en fundering om Framtidens förslag om miljöavgifter och att en kommun ska få del av vinster vid en gruvbrytning. Vår skrivning har länkats till deras FB-sida.
 
Där fanns ett bra förslag. Att partierna i Jokkmokks kommun ska redovisa hur dom tycker. Om fördelning av vinster och återbäring. Och gärna skriftligt. Det är kanske dags att man gör så.
 
Dom enda som verkar ha problem med detta är de förtroendevalda miljöpartisterna som är Nejare och drar lasset för Nej. Och det är klart.
 
Med tanke på att MP på riket är gruvpositiva så blir det väl besvärligt att skriva en lokal agenda för Jokkmokk som innebär totalstopp när stödet i riksdagsgruppen är litet.
 
För fortfarande finns det ingenting som säger att MP i kommande regeringsförhandlingar kommer att villkora ett gruvnej för att sitta i en regering. Aldrig kommer det villkoret.
 
Så en Nej-skrivning från MP i Jokkmokk får nog prägeln av ett lokalt hojt. Och det är intressant med tanke på det inflytande i riksdag och regering de kommer att ha efter nästa val. Olikheten mellan lokalpartiet och de som styr partiet verkar stor.
 
Men visst är det en bra tanke. Att fler partier än vårat Framtiden ska skriva ned sin mineralstrategi-strategi. Den informationen kan medborgarna i kommunen i varje fall få.

Roland Boman i Framtiden.

Offentlighetens pris!

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Som offentlig person som det ibland kallas så får man "uppträda" i de mest oväntade sammanhang. Och samtidigt får man inte "tappa sin tunga." Det är en del av verkligheten som man fort blir medveten om.
 
Den som lade ut bilden på Nej-sidan är förtroendevald för miljöpartiet och utsedd av Jokkmokksalliansen att vara 2:e vice ordförande i vårt kommunfullmäktige.
 
En viktig förtroendepost där han inte bara företräder sig själv och Mp utan hela sex stycken partier i det som är oppositionen i Jokkmokk idag. De har gemensamt valt honom.
 
I en annan tid så hade väl inte det här väckt uppmärksamhet. Så är det i mycket. Det en tycker är kreativt tycker den andra är svammel.
 
För kanske 15 år sen fick vårat dåvarande kommunalråd utstå flera veckors dagliga nidskriverier i Norrbottenskuriren av anställda kurirenjournalister. Det var dagliga personliga påhopp. Helsidor dagligen i några veckor. En av de skrivande journalisterna då har förresten en koppling till Nej-sidan idag.
Så bilder som denna får man kanske ta med jämnmod.

Däremot så är det oerhört tragiskt med de direkta personliga hot som nu riktats mot fyra människor i vårt samhälle. Det är en direkt följd av att det nu är så låst och infekterat i gruvfrågan.
 
Och det MOD som krävs för att resonera och kompromissa ser jag inte idag. För verkligheten kan ge oss i Jokkmokk möjligheten att få ett större inflytande i gruvfrågan än vad lagen och våra riksdagspartier ger oss idag.
 
Men det fordrar MOD från de på ja och nejsidorna som idag lider över händelseutvecklingen och faktiskt tänker bo kvar här i Jokkmokks kommun.
 
Det krävs MOD och kompromissvilja. För verkligheten och framtiden ska ägas av Jokkmokksborna tillsammans.

Roland Boman i Framtiden.

Kan det bli bättre?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

År 1993-   6594 människor bor i Jokkmokks kommun.
 
År 2003-  5633 människor bor i Jokkmokks kommun.
 
År 2013-  5082 människor bor i Jokkmokks kommun.
 
År 2019-  4550 människor bor i Jokkmokks kommun (prognos).
 
År 1993-  94 barn föddes i vår kommun.
 
År 2003-  46 barn föddes i vår kommun.
 
År 2012-  34 barn föddes i vår kommun.
 
År 2019-  Om trenden håller i sig kanske 25 barn som föds i vår kommun.

Jag tycker det är tragiskt att gruvdiskussionen nu i Jokkmokk tagit den vändningen att vi ska slå varandra i huvudet med argument i en fråga där vi inte har något att säga till om.
 
Tänk om det att gått att hitta en tillsammansstrategi i vår kommun att ställa mot riksdags och regeringspartiernas ständiga överkörningar av hela Sveriges glesbygd.
 
Och jag ser ingen egentlig skillnad mellan riksdagspartierna i gruvfrågorna. Det är bara åtta nyanser av grått som företräds av de åtta riksdagspartierna, vad än dom säger.

Någonstans tror jag att de flesta i kommunen börjar ledsna och vill gå vidare.
 
Åt desperathållen på bägge sidor går nog inte mycket att göra. Ogräs växer bra i dynga.
 
Men de flesta Jokkmokksbor vill nog ta tillbaka framtidstron. Och då måste vi sluta luras att slå på varandra. Någonstans måste vi ta tag i vår gemensamma framtid.
 
Dom framtida generationerna skakar redan besviket på huvudet åt oss. Nog måste vi ändå ge dom en chans att nicka gillande åt oss.
 
Och titta på siffrorna från SCB i början av inlägget och titta på bilden från Dagens Samhälle så kanske ni förstår att det enda som kan ändra en fruktansvärt dålig utveckling är att Jokkmokksborna hittar sin egen väg tillsammans. Men det behövs kompromisser och mod för detta.

Roland Boman i Framtiden.

Jaha. Åter en spilld mjölk?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Debatten i Debatt var ju som vanligt. Den som har vackrast röst vinner.
 
Lite synd att nu när möjligheten fanns i TV att man inte riktade diskussionen mot riksdagen och våra riksdagsmän. Det är ju trots allt de som styr gruvhanteringen. Men det är väl lättare att att hacka lokalt än att ge sig på de som styr över minerallagen. 
 
Däremot var det bra att Mikaelsson lyftade fram att Jokkmokk fortfarande finns med i pratet om var sametingsbyggnaden ska placeras.
 
Och han var ju på väg in i sammanhanget med riksdagens avgörande roll för gruvetableringarna. Synd att det inte blev den diskussionen som tog överhanden. Men, men den diskussionen kanske man inte får nån gratispilsner för.
 
Sen var det ju trevligt, men jag kan ha sett fel, att Uppsala Universitets fina forskningsavdelning fick ha med en bisittare. Men som sagt jag kan ju ha sett fel.
 
Roland Boman i Framtiden.

Inte så många idag heller.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Texten och bilden är från Rask/Lindbergs bok Jokkmokk från 1965.
 
Det var inte många som bodde i Jokkmokks kommun för 200 år sen. Och vi är inte så många fler idag.
 
Och 2020 så är vi enligt prognoser 500 färre än idag. Så vi närmar oss 1805 år befolkningstal.
 
Få se vilken av kommande generationer som får uppleva den befolkningsmängden. Fast det är ju kanske ingen mängd. Kanske mer en mindre skara människor.
 
Men med tanke på så fort det har gått att minska från 7000 innevånare till 5000 kommunmedborgare så kanske det är nuvarande generationer som får uppleva samma låga befolkningstalet som för drygt 200 år sen!

Roland Boman i Framtiden

Ganska så eniga om gruvor.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Såg just på nyheterna en liten debatt mellan Fridolin (mp) och Polfjärd (m). En väldigt tam debatt om gruvexpansionen i Sverige.
 
Det är ju så klart svårt att hacka på varandra när man i stort sett är överens. Bägge företräder partier som är gruvpositiva, liksom alla övriga riksdagspartier är det.
 
Så det är på marginalen de är oeniga. Och nyanserna är inte alltid lätta att upptäcka.
 
För miljöpartiet och Fridolin gäller ju också att vara försiktig för i potten ligger ju ministerposter oavsett om de sitter med sossar eller moderater i en kommande regering.
 
Och de partierna är ju kraftfulla gruvförespråkare, och säger klart och tydligt NEJ till lokalt inflytande och lokal återbäring av vinster från gruvor.
 
Så vi får nog inte se några gruvkrav från miljöpartiet som kan förstöra deras chanser till ministerposter.
 
Eller vad tror ni?

Roland Boman i Framtiden.

Vad säger en bild?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Det här är grov skiss från Beowulf Mining över det tänkta gruvområdet i Kallak.
 
Som ni ser så är det tänkta gruvområdet långt bort från Parkidammen. Och de flesta har väl idag förstått att dammen inte kommer att kavla iväg ut i älven för att det sprängs en halv mil därifrån.
 
Men det jag funderar över när jag ser skissen som är lagd in, är miljöstörningarna på byarna. För mig ser det ut som att Randijaure är den by som får mest störningar eftersom gråbergsupplagen och avfallsdammarna ligger närmare ditåt.
 
Men det är min tolkning. Och med min ringa kunskap om gruvor så kan det ju vara tvärsemot.
 
Hur funderar ni? Är det ändå åt skogen alltihop eller går det att leva med den miljöpåverkan som blir för byarna.
 
Och kan man säga att miljön påverkas mer av gruvhålet och gruvan än avfallsdammen och gråbergstippen?
 
Ni som vet. Hur blir det?
 
Roland Boman i Framtiden.
 

Framtidens mineralpolitik

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

 
Motion om Jokkmokks kommuns förhållande till minerallag och gruvbrytning.

Frågan om framtida gruvas vara eller icke vara i vår kommun ligger och gnager i medborgarnas sinnen. Enligt svensk lagstiftning så äger inte en kommun någonting av inflytande över hur besluten tas om en gruvetablering. Kommunen äger bara frågan om hur man tar hand om de extra kostnader en etablering medför. Som ska betalas av en alltför liten kommunkassa. Och en stor majoritet av riksdagspartierna som äger frågan via sin lagstiftningsrätt är klart och tydligt emot att kommunerna ska få inflytande och ersättning. Det hävdas att kommunen där en etablering sker får tillgodogöra sig ökade skatteintäkter och mer övrig service i samhället och därmed ska man vara glad och nöjd.

1959 skrev företrädarna för 34 norrländska kommuner i samband med en regeringsuppvaktning om den storskaliga vattenkraftsutbyggnaden där för övrigt situationen vad gäller gruvor och inflytande för kommuner idag mer än 50 år senare är likadan. Det vill säga obefintligt inflytande.

1959 skrev de. ”Vattenbyggnaderna ger visserligen arbetstillfällen och skattekronor men blott i begränsad omfattning och endast några få år. Ökningen av skattekronor slukas av utgifter för skolor och sociala ändamål.”

Och man presenterade ett tiopunktsprogram som skulle ge vattenkraftskommunerna en utveckling bortom vattenkraften. Men man fick inget gehör. Riksdag och regering brydde sig inte om vad deras väljare tyckte. Precis som idag med gruvpolitiken och minerallagen.

Framtid i Jokkmokks Kommun föreslår därför att Jokkmokks kommun ställer sig bakom följande förslag och arbetar mot riksdag och regering för att få en ändring av minerallagen till stånd. För närvarande pågår arbeten på många olika håll för förändringar men vi vill att Jokkmokks kommun för fram detta förslag som sitt och som en viktig del i en förändrad minerallag.

En miljöavgift på förslagsvis 15% av värdet på den uttagna mineralen ska betalas av gruvägaren. En lämplig fördelning kan vara –men ska resoneras om- som följer.

• 10% där större delen fördelas till berörd kommun för att bygga en framtid bortanför gruvdrift och en mindre del som en regional pott för övrig utveckling av närregionen.
• 3% för att utveckla de näringar som direkt berörs av markutnyttjandet vid gruvnäring. I första hand hos oss rennäring. Det kan handla om infrastruktur, utveckla alternativa driftsformer som ger fler arbeten i fler led kopplat till rennäring osv.
• 2% till berörda markägare.
* 0% till staten som får sin del via bolagsskatter, fastighetsskatter, energi och bränsleskatt, moms mm. Ihopräknat blir det betydligt mer än vad en miljöavgift ger till de direkt berörda.
 
Vid en gruvstart (obs gruvstart, ej prospektering) så måste en stor pott avsättas för bla följande ändamål. Dessa pengar ska avsättas när besluten om gruvstart har tagits. Pengarna betalas av det gruvbolag som exploaterar. Därför föreslår vi följande.

*100 miljoner kronor för miljötillsyn, forskning. Dessa medel ska administreras av länsstyrelsen i samarbete med Luleå Universitet som är ledande inom forskning på området.

*100 miljoner kronor som en grundpott till berörd kommun. Dels för att finansiera de stora kommunala kostnader som följer med en stor gruvetablering. Infrastruktur, bostäder mm. Dels som en grundpott för att utveckla näringsliv och utbildning till det samhälle som kommer bortom gruvan.

Vi vill också att kommunerna får ett inflytande på Bergsstatens idag fullständiga rätt att ge tillstånd för allt inom mineralhanteringen. I dessa frågor är ett kommunalt medbestämmande viktigt.

*En kommun måste få rätt att säga nej till provborrningar och gruvbrytning i närheten till kommunala vattentäkter och andra känsliga miljöer. För vår kommun gäller tex. fjällområdet som en sådan miljö.

*Kommunerna måste också få ett avgörande inflytande vid en etableringsprocess av fler än en gruva. Där måste finnas en möjlighet att skjuta en ytterligare gruvöppning framåt i tid kanske 15-30 år för att sätta konsekvenserna för första gruvstarten på plats. Få kommuner klarar av att hantera en öppning av flera gruvor samtidigt. Och efterfrågan på mineraler lär finnas kvar i framtiden. Likaså bör miljöarbetet ha utvecklats.



Framtid i Jokkmokks Kommun 2013-08-25

Roland Boman


Höstmarknad.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Höstmarknad i Jokkmokk och riktigt mysigt med mörker och måne.
 

Villa ockupant. En framtidsdröm?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag ser att det har lagts ut ett spännande framtidsprospekt hos mäklarfirman Kolonin.
Det heter Villa Ockupant 2500 och beskrivs vara en Nykolonial dröm för år 2500.
 
I prospektet finns ett antal mer framträdande punkter.
 
Garanterad urskog. Endast en liten avverkning gjordes 2013 av grundarna till mäklarfirman.
 
Garanterat asfaltfritt. Endast jordväg som enligt sägnerna trampades av ett barfotaproletariat också år 2013.
 
Garanterat unika fornlämningar. Där finns lämningar efter två byar. En skall ha hetat Björkholmen. Man vet inte urbefolkningen levt av, men forskarna tror att det var ett rikt folk eftersom man inte hittat några arbetsredskap. Däremot så ska det ha nedtecknats i en gammal sägenskrift som hette internet att de ägnade mesta delen av sin tid att vara lata i något som hette fritidshus och hindrade andra mindre rika att arbeta, för de tyckte att de stördes i sitt latandes svett. Och de tyckte också om att gräva av vägar och göra hinder i skogen som de gick barfota på.
 
Det har också hittats rester av byn Randijaure 10m under vattnet. Tydligen slog den stora kometen ned just där ödesåret 2013 och skapade ett jättehögt vattenstånd som dränkte byn. Där har man också hittat arbetsredskap utformade att gräva och bryta med. Så kallade maskiner. Av det så drar forskarna slutsatsen att Randijaureborna inte var rika och lata.
 Däremot så förstår inte forskarna varför de så kallade däcken på maskinerna var platta. Som om någon släppt ut luften.
 
Forskarna tror också att det fanns något mittemellan Björkholmen och Randijaure som som kan liknas vid en kultplats där mycken vidskepelse om syndafloder och förgiftat vatten hyllades. De tror att i det orörda berget ligger anledningen till att byarna övergavs.
 
I reklamen för Villa Ockupant så garanteras också att inga barn och ungdomar finns inom en fyra mils radie. Ungdomar uppfattas ju ofta av de Nya Kolonialisterna som bråkiga, idiotiska, pöbelaktiga och allmänt otrevliga.
 
De närmaste ungdomarna finns i det lilla pittoreska vistet Jokkmokk med 300 innevånare. Där hålls de fem kvarvarande ungdomarna i hägn, så influgna turister (sk. flyin, fly outare)  får se den sista spillran av de en gång så stolta och frimodiga Jokkmokkarna.
 
Övriga 295 innevånare är sk. flyg in och flyg tillbakshem-arbetare. De jobbar åt en förvaltande sammanslutning som hårt anstränger sig för att spara allt åt framtida generationer och har efter mångårigt slit lyckats fullt ut. I förvaltningsgruppens ledning finns inga Jokkmokksbor. Och ingen annanstans heller. Utom i hägnet.
 
År 2500 är allting garanterat bevarat och sparat.
 
Detta är något av innehållet i det framtidsprospekt som heter Villa Ockupant och ses som en Nykolonial Dröm.
Ett förhandsprospekt av prospektet kan ses på bilden.

Kokken i Jokken i Framtiden

De kommande generationerna - var bor dom?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Ett återkommande inslag i gruvdebatten är att vi måste spara åt de kommande generationerna. Och det kan ju vara ett hållbarhetsargument i vår kommun om vi tycker att vi har för lite skyddade ytor.
 
Jag har ju i tidigare inlägg noterat att i min åldersgrupp som gick skolan i Vuollerim i forntiden så finns inte den framtida generationen kvar i Jokkmokk kommun. 90% av de i min klass har tvångsförflyttats pga. att det inte har tillåtits att skapa jobb i Jokkmokk. Så deras barn och barnbarn tillhör inte de kommande generationerna som kommer tillbaks och skådar allt vi sparat åt dom.
 
Idag finns siffrorna i tidningen på hur många barn födda 2006 som ska börja grundskolan i Jokkmokks kommun. Och det är ju bra att det sparas så mycket åt dom. Det kommer de fem (5) av dessa förväntansfulla trettiotre (33) skolstartare som tillåtits att bo kvar i kommunen om 20 år att verkligen uppskatta. Då har vi nästan ett naturreservat per familj att gotta oss i. Eftersom vi sparar så mycket åt de framtida generationer som inte finns kvar hos oss då.
 
Prognosen visar ju också att 2019 är vi 500 personer färre i vår kommun.
 
Trettiotre (33) ungar ska börja grundskolan nu i höst.
 
Trettiotre (33) enligt SCB:s statistik.Givetvis kan det bli 35 eller 31.
 
Men trettiotre (33) ungar i hela Jokkmokks kommun.
 
Trettiotre (33) ungar fördelat på fyra (4) grundskolor. Porjus, Vuollerim, Jokkmokk och Sameskolan.
 
 Västra skolan i Jokkmokk är den enda skolan som får ihop en någorlunda klass. I övrigt kanske från en elev till sex,sju stycken i byaskolorna och sameskolan.
 
Och av dessa trettiotre (33) förväntansfulla ungar så kommer fem (5) att bo kvar i kommunen när de är 25 år.
 
Så ser det ut idag för de flesta åldersgrupper som en gång var de framtida generationerna. Vid 25 års ålder har en majoritet tvingats lämna den kommun som sett dom växa upp. De har tvingats bryta upp.
 
Och jag tror att de kommer att säga. "Nog var det bra att vi fick varsitt naturreservat, men det hade varit bättre om vi hade fått varsin kamrat när vi gick i skolan och varsitt jobb när vi gått ut skolan"

Roland Boman i Framtiden

I verkligheten brukar kartan stämma.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Kartbilden visar det tänkta gruvområdet i Kallak, Parkidammens läge (nästan längst ned till höger) och Björkholmen mm. På kartan finns ett rutmönster där varje sida på rutan motsvarar 2 km i verkligheten. Rutorna på kartan är 2x2 cm.
 
Här ser man tydligt att det tänkta gruvområdet ligger ca. 5km från Parkidammen. Och den oval som gruvbolaget gjort på sin kartbild (dom har en egen) för hela det tänkta framtida gruvområdet kommer aldrig närmare än 4km från Parkidammen.
 
I direkt anknytning till dammen -kanske 500m ifrån- så finns idag en stor bergtäkt/dagbrott. På norra sidan av dammen. Där har nu stora mängder berg sprängts ut.
 
Och ingen påverkan på dammen har uppmäts.
 
Kartan visar också att det tänkta gruvområdet ligger ca. 2km från Björkholmen. Det tänkta upplaget för bergmassor kommer i sin tur att ligga på ungefär samma avstånd från Randijaure som ligger precis utanför kartan till höger. Och det kan i praktiken innebära att Randijaure påverkas mer än Björkholmen. Men det kan säkert någon klok expert avgöra.
 
Vid Björkholmen syns också hur smal älven är innan den går in i Parkisjön.
 
Det är också en av anledningarna varför naturen stoppar Profeten i Parkijaures teorier om en modern syndaflod med bibliska dimensioner efter Luleälvarna kopplat till gruvsprängningar.
 
Mer om detta blir i nästa avsnitt om varför syndafloden inte kommer om det blir eld i berget i Kallak.

Roland Boman i Framtiden

Karamat.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I Jokkmokks fantanastiska skafferi så blir det här en kort karamats-inblick.
 
Rabarberkräm lagom kokt så den sträva rabarberfibern känns på tungan länge.
 
Rårökt oskalad abborre och en klassiker att dricka till.
 
Och köksduken ska ha sommarmotiv.
 
På detta klarar man en lång snarkning i soffan. Ja huvva.
 
Kokken i Jokken.