Framtid i Jokkmokks kommun

Midsommarafton 2013

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

 
Tradition på hembygdsgården i Kyrkostaden. Resning av midsommarstången med dans och musik.
 
 

Storknabben också en del av vår historia.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag och en kollega var häromveckan och kopplade in sommarvatten och el till Storknabben.
 
Och som det är så blir det alltid lite historieberätting. Och den här gången var det mycket intressant.
 
Kollegan hade 1959 som småpojke varit hela sommarlovet på Storknabben med sin mamma som jobbade där då. Det drevs av Gösta Åkerlund, Gästis.
 
Vägen fanns så det kom busslaster med folk ditupp. Däremot fanns inte elström, bakning och matlagning gjordes på en vedspis. Belysningen var fotogenlampor. Våfflorna var redan då det stora dragplåstret. Vatten var inte heller indraget utan hämtades från en kallkälla på baksidan om fiket. Och det är nog 50 meters brant nivåskillnad ned till den. Där gjordes en brunn och därifrån pumpas idag sommarvattnet upp. Det fanns då inget staket på framsidan så min kollega fick stränga order från sin mamma att leka på baksidan sen hon sett hans bergsklättrartalanger.
 
Så Storknabben finns nog i minnet hos de flesta som bor eller har bott här. Och glöm inte bort att fara upp och fika där i sommar.
 
Roland Boman i Framtiden.

Karamaten och dess drycker.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

För att ytterligare spetsa till framtidens blogg så införs nu en matbilaga.
 
Och inte om vilken mat som helst. Den handlar nämligen om karamat. Den mat som gör att vi stannar kvar och inte förleds att fara ned till sydsidans dekadenta mörker. Så läs och bli hungrig. Idag handlar det om både mat och dryck.
 
Karamaten och dess drycker. Hårdbrösmörgås med smööre å rökt abborre på. Det är verkligen hela lördagens lite festligare karamat. Även dryckerna till denna fantanastiska karamat förhöjer verkligen dagen.
 
Till morgonens hårdbröextraextra en panna kokkaffe, typ väldigt svart.
 
Till mittpådagens hårdbrösmörgåsmedröktabborrepå inmundigas någon liter mjölk, typ väldigt vit.
 
Och till kvällens avslutande karamatssmörgås tar vi in en klassisk öl, gärna i typ respektabel mängd.
 
Så har vi karamatsätit oss genom en hel lördag. Gode så.
 
Kokken i Jokken. Karamatsdesigner i Framtiden.

Mer lokal historia.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Artikel om några människor gammalt tillbaks i Porsitrakten.Bla. den legendariska Babba-Stina.
 
Artikelförfattaren var lärarinna i Porsi när den skrevs. Hon var också med i kyrkokören i Vuollerims nybyggda kyrka.(Kanske lite kuriosa!?)

Kaffetåren och Jokkmokks-Jokke.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Den mest välkända profilen genom alla tider från vår kommun fanns även på kaffeburkar.
En fantastisk människa som bara tillförde positiva saker.
 
På Kiviks marknad uppträdde han en gång inför nästan 50.000 åskådare. För er som trängs med Bruce S. och Rolling Stones kan det ju vara kul att tänka på att Jokkmokks-Jokke spelade inför lika stor publik.
 
Och kokkaffet smakar självklart bättre från Jokkmokks-Jokke burken.

Roland Boman i Framtiden.

Ännu en historisk tillbakablick.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

1957 skrev författaren och miljökämpen Albert Viksten den här artikeln.
 
Och med en dåres envishet måste jag upprepa. Nog är det förbaskat märkligt att ingenting har hänt av utveckling i glesbygden.
 
Och han skriver också om de krav som ställdes från glesbygdskommunerna inför den massiva miljöförstöring som vattenkraftsutbyggnaden innebar. Krav som fick noll gehör från riksdag och regering.
 
Precis som i debatten om gruvorna och ersättning från gruvbrytning till kommunerna.
 
En intressant bit är ju att segrarna skriver historien.
 
Idag påstås det av nästan alla att Jokkmokk och andra småkommuner stod med mössan i hand när vattenkraften tog våra älvar. Och det är en vedertagen sanning hos allmänheten och politiker i Jokkmokk idag.
 
Men den vedertagna sanningen är likafullt felaktig. Innan alla beslut var tagna om total utbyggnad utan miljöhänsyn i Jokkmokksälvarna kring 1960 så fanns det många krav och en opinion mot detta.
 
Hela Lillälven och Messaure, Porsi gick så långt som till regeringsbeslut för igångsättande. Detta efter protester och negativa remissyttranden.
 
Och regeringsbesluten innebar också att Jokkmokk inte skulle ha del av någon framtida utveckling förutom de arbetstillfällen som skapades i byggen och drift av anläggningarna. Punkt slut.
 
Och tyvärr säger dagens regering- trots att det är en av annan sort- samma sak om gruvor och det kapital som skapas nu.
 
Så ingenting har hänt sen 1950-talet utom att inlandets människor har tvångsförflyttats. Och där är höger och vänsterregeringarna lika goda kålsupare. Ingenting skiljer dom åt.
 
Men ju fler som tar del av vår närhistoria desto bättre är det.

Roland Boman i Framtiden.

Inlandsbanan.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Efter urspårningen på stambanan körs en del av godset via Inlandsbanan. Så här långt godståg har nog inte gått på Inlandsbanan detta årtusende.
 
Det visar att banan fungerar bra som transportled om viljan finns.
 
Ni vet den där viljan som styrs av politiska beslut i riksdag och regering.
 
Ni vet dom där som aldrig riktigt orkar fram till de väljare i glesbygden som trots allt röstade på dom.
 
Ni vet dom där som ni ser först om drygt ett år när det är val.

Roland Boman i Framtiden.

Flygfisk med Fiskflyg.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

En del av maskinparken 1960.

Flygfisk med Fiskflyg.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

En bild av fiskhanteringen.

Flygfisk med fiskflyg.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Något som fort blev viktigt för ekonomin hos samerna som fiskade till fjälls var när Fiskflyg började ta ned fisken för vidare transport och försäljning till slutkunder. Det öppnade sig en ny möjlighet till intäkter.
 
Reportaget och bilderna är från Norrländsk Tidskrift 1960.
 

Mer lokal historia.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jokkmokks kommun har en intressant lokal historia. En hel del är nedtecknat genom århundranden. Och den är viktig att lyfta fram för oss som bor här. I stort som smått.
 
En sak ser vi och det är att det aldrig varit tätbefolkat. Men det har alltid funnits en utveckling.
 
I varje fall fram till i mitten av 1900-talet när Svenska staten genom riksdag och regeringsbeslut massivt gick in i vattenkraftsutbyggnad utan att ta den minsta notis om Jokkmokks kommuns farhågor eller krav och därmed gjorde kommunen fullständigt beroende av statlig välvilja.
 
Och så är det tyvärr än idag.

Roland Boman fortfarande i Framtiden.
 
Texten och bilden från Rask/Lindbergs bok Jokkmokk från 1965

Och Jokkmokk fortsätter betala.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag såg en liten notis att ägarna fick 6,9 miljarder i utdelning.
 
Det handlar om Vattenfall och fjolårets resultat.Och ägarna är svenska staten och riksdagen.
 
Ingenstans står det något om att Jokkmokks kommun som står för en stor del av vinsterna ska få något tillbaka.
 
Utan vi får nöja oss med Sveriges största miljöförstörelse någonsin, fortsatt fördrivning av våra ungdomar, totalförbud att skapa en Framtid i Jokkmokks Kommun med hjälp av våra naturrikedomar.
 
Och om drygt ett år är det riksdagsval igen och alla våra folkvalda riksdagsmän kommer och lovar allt bara ni röstar på dom. Ett råd bara sådär. Tro inte på dom!!
 
Roland Boman i Framtiden.

Kommunikationer.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Bra kommunikationer är viktigt i glesbygden. I Jokkmokks kommun är de olika kommunikationssätten hyfsat bra för att vara en så vidsträckt kommun med få innevånare. Det som fortfarande har en bit kvar är ju telekommunikation, internettrafik mm.
 
Bilden är från sista åren på 1950-talet och visar en del av den kommunikation som fanns då och fortfarande finns som en oerhört viktig del av infrastrukturen i fjällvärlden.
 
Det kanske rent av är någon som känner igen männen på bilden.

Upplysta tider.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Ibland så funderar jag över vår tid och all information som är tillgänglig för oss.
TV, nätet, mobiler. Ständigt har vi tillgång till all information från hela världen.
 
Vi kan ta ställning för än det ena, än det andra. Ha åsikter om rätt eller fel. Vi lever i en tid då vi vet allt om allt.
 
Men frågan är vad vi gör av allt detta. Är vi mer kunniga, mer upplysta än tidigare. Vi vet mer om allt, men har det inneburit att vi blivit klokare.
 
Jag tänkte på det när jag läste den här artikeln från 1957. Då började TV så sakta komma uppöver landet med en kanal. Det fanns Sveriges Radio med kanske 2 kanaler. Dagstidningar fanns i många hushåll, men det var väl hela mediebruset.
 
Biskopen som skrev artikeln tror jag var en upplyst människa. En klok människa. Han hade fått sin erfarenhet genom att möta människor och tala med dom. Och därigenom fått sin syn på livet och människan.
 
Idag kanske man tar in sina intryck genom mediabruset och får kanske inte alltid den förståelse för andra människor och deras liv som kontakten i ögonhöjd ger.
 
Det blev bara en tanke på kvällskvisten. Jag vet inte om ni blev upplysta eller klokare. Men det avgör ni själv.

Roland Boman i Framtiden

Inlandsmetropolen Jokkmokk

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

1961 marknadsförde sig Jokkmokk som en kommun i stark utveckling.
1961 var vi som mest folk, över 11000  innevånare.
1961 var också kulmen på vattenkraftsutbyggnaderna.
 
2013 är Jokkmokk en kommun med 50 år av negativ befolkningsutveckling.
2013 är vi nere i samma befolkningstal som i början på 1900-talet
2013 finns ingen näring som är en självklar motor i kommunen.

Hur kunde det bli så?
Blev det bara så?
 
Är det som så enkelt sägs att kommungubbarna gjorde bort sig?
Och vad gjorde de som de skulle ha gjort annars?
 
Och hur är det med riksdag och regering, hur har de agerat i 50år?
Och hur är det med riksdag och regering, hur agerar de idag?
 
Varför kunde Norge ta beslut på 1960-talet att glesbygden skulle få leva?
Varför tar våra riksdagsmän och kvinnor bara beslut om att glesbygden ska stängas ned?
 
Frågorna är hur många som helst.
Under 50 års tid har kommunpolitikerna i Jokkmokk försökt hålla emot och utveckla kommunen. Men varje dag har de motarbetats av sina partikamrater i riksdagen. Och så är det än idag.
 
Återigen, hur har det kunnat bli så här? Är det en naturlag eller?
Själv tror jag det är en politisk lag. Styrd av riksdagen. Eller är det för konspiratoriskt?

Roland Boman i Framtiden


Spåtrumman förtäljer. Del 2.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Fortsättning på förklaringen till de olika figurerna på trumman.

Spåtrumman förtäljer. Del 1.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Runo Lette var en lång period aktiv i Jokkmokks kommun. Han arbetade bla. som sameslöjdskonsulent vid Samernas Folkhögskola och som illustratör åt Ernst Manker.  1964 invigdes "Spåtrumman förtäljer" i Vuollerim. Här med en förklaring till de olika figurerna på trumman.

Från boken Jokkmokk av Rask och Lindberg.

Språk och dialekter.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Ytterligare en sida ur Rask och Lindbergs bok Jokkmokk från 1965.
 
Språk och dialekter har ofta kunna säga varifrån du kommer. I det vi kallar för "bondska" skiljde sig språket åt mellan älvdalarna och även efter älvdalarna. Norrbottensradion hade en serie program på 1980-talet om just detta. Och på en del ställen var det märkbar skillnad på delar av bondskan bara man for över älven också här i vår kommun.
 
Min pappa kunde själv inte svenska när han började skolan utan hans vardagsspråk var bondskan. Och jag minns när hans morbror pratade sin bondska så var det ett annat språk. Jag förstod ingenting. Tyvärr så försvinner nu med rasande fart de gamla bondska språken och dialekterna. Och därmed en viktig del av vår historia.
 
Så glöm aldrig hur värdefulla orden är. Och behåll ditt språk levande.

Roland Boman i Framtiden.

Äntligen!!??

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Från vanligtvis felunderrättad källa meddelas idag från regeringskansliet att man beslutat att Jokkmokks kommun ska få leva.
 
 
Avvecklingsministern för glesbygden Annie Lööw, ledare för Stureplanspartiet/Centern, har haft en hänryckning i påsk, så kallad småländsk ägglossning. Hon säger nu tvärsemot vad hon sa tidigare i veckan, så nu ska Jokkmokksborna få och inte bara ge.
 
Regeringschefen Fredrik har dagen i ära målat sin äggformade topp i den samiska flaggans färger.
 
Det lilla partiet KåDe håller med och säger MåDe.
 
 
Det stoooooora S-partiet som i alla år administrerat utflyttningen från Jokkmokks kommun säger nu lite våryrt. Men då måste vi ju byta våra 1:a Majplakat från "Alla ska bort" till "Alla ska hem". Hur det nu ska gå till.
 
Vänsterpartiet har för första gången uttalat sig om Jokkmokk. De säger "Men det har vi ju alltid sagt."
 
Och miljöpartiet utlovar en tunnelbana mellan Björkholmen och Jokkmokk. Det behövs nu när alla ska hem och jobba i gruvan säger deras helrör Fridolf Cykelpump.
 
Folkpartiet har inte kunnat nås, för enligt uppgift har skolminister Björklund fått kvarsittning över påsk för att han inte har gjort sin hemläxa.

I liten text i regeringsmeddelandet har man också lagt in dagens datum. 1 April 2013. Vad det nu gör för skillnad mot alla andra dagar.
 
 Glad Påsk och Lurig 1:a April från
 
Kokken i Jokken i Framtiden

När barn var tillåtna.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

1964 såg framtiden ljus ut för vår kommun. Det fanns ungar överallt och det fanns skolor på många ställen. Staten ägde Jokkmokks kommun via Vattenfall och Domänverket. Det lovades evinnerligt liv och en ständig utveckling.
 
Idag vet vi vad de löftena var värd. Nu är inte bara skolor nedlagda. Till och med byarna är nedlagda.
 
Och staten-våra riksdagsmän och kvinnor- säger att den utvecklingen ska fortgå. Oavsett om de är sossar eller moderater.
 
Jag hörde den gode statsministern i TV häromdagen. Där påpekade han att Norrbotten har högre tillväxt än Mälardalen utanför Stockholm stad. Det han tyvärr inte fattar är att utfallet av tillväxten inte stannar här utan skickas ograverat till Stockholm och håller igång näringslivet där.
 
 
Precis som det alltid har gjort, även globalt. Koloniernas rikedomar har tidigare aldrig tillåtits utveckla kolonierna. Kolonialmakterna har alltid snott allt. Afrika, Asien, Sydamerika och Jokkmokk. Nu börjar den koloniala eran vara över i Afrika, Asien, Sydamerika och en ny tid kommer.
 
I Jokkmokk så äger fortfarande Svenska staten och riksdagen allt och tillåter ingen utveckling. Folkfördrivningen fortsätter och vi är snart på 1800-talets befolkningssiffror. Unga människor tillåts inte bosätta sig här utan tvingas iväg. Våra naturresurser utnyttjas maximalt och överskottet skickas till Stockholm. Kolonialmakten Sveriges Riksdag snor allt från Jokkmokk.
 
Afrika, Asien, Sydamerika frigör sig även ekonomiskt och växer i styrka. I Sverige ökar trycket på kolonierna. Producera mer till Staten. Annars stänger vi ned Jokkmokk. Det är dagens budskap från våra riksdagsmän till de unga i Jokkmokk.

Roland Boman fortfarande i Framtiden.

Skoltabellen kommer från Boken Jokkmokk av Lars Rask och Henry Lindberg.