Framtid i Jokkmokks kommun

Ett återkommande inslag i gruvdebatten är att vi måste spara åt de kommande generationerna. Och det kan ju vara ett hållbarhetsargument i vår kommun om vi tycker att vi har för lite skyddade ytor.

 

Jag har ju i tidigare inlägg noterat att i min åldersgrupp som gick skolan i Vuollerim i forntiden så finns inte den framtida generationen kvar i Jokkmokk kommun. 90% av de i min klass har tvångsförflyttats pga. att det inte har tillåtits att skapa jobb i Jokkmokk. Så deras barn och barnbarn tillhör inte de kommande generationerna som kommer tillbaks och skådar allt vi sparat åt dom.

 

Idag finns siffrorna i tidningen på hur många barn födda 2006 som ska börja grundskolan i Jokkmokks kommun. Och det är ju bra att det sparas så mycket åt dom. Det kommer de fem (5) av dessa förväntansfulla trettiotre (33) skolstartare som tillåtits att bo kvar i kommunen om 20 år att verkligen uppskatta. Då har vi nästan ett naturreservat per familj att gotta oss i. Eftersom vi sparar så mycket åt de framtida generationer som inte finns kvar hos oss då.

 

Prognosen visar ju också att 2019 är vi 500 personer färre i vår kommun.

 

Trettiotre (33) ungar ska börja grundskolan nu i höst.

 

Trettiotre (33) enligt SCB:s statistik.Givetvis kan det bli 35 eller 31.

 

Men trettiotre (33) ungar i hela Jokkmokks kommun.

 

Trettiotre (33) ungar fördelat på fyra (4) grundskolor. Porjus, Vuollerim, Jokkmokk och Sameskolan.

 

 Västra skolan i Jokkmokk är den enda skolan som får ihop en någorlunda klass. I övrigt kanske från en elev till sex,sju stycken i byaskolorna och sameskolan.

 

Och av dessa trettiotre (33) förväntansfulla ungar så kommer fem (5) att bo kvar i kommunen när de är 25 år.

 

Så ser det ut idag för de flesta åldersgrupper som en gång var de framtida generationerna. Vid 25 års ålder har en majoritet tvingats lämna den kommun som sett dom växa upp. De har tvingats bryta upp.

 

Och jag tror att de kommer att säga. "Nog var det bra att vi fick varsitt naturreservat, men det hade varit bättre om vi hade fått varsin kamrat när vi gick i skolan och varsitt jobb när vi gått ut skolan"

Roland Boman i Framtiden