Framtidens mineralpolitik
Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun
Frågan om framtida gruvas vara eller icke vara i vår kommun ligger och gnager i medborgarnas sinnen. Enligt svensk lagstiftning så äger inte en kommun någonting av inflytande över hur besluten tas om en gruvetablering. Kommunen äger bara frågan om hur man tar hand om de extra kostnader en etablering medför. Som ska betalas av en alltför liten kommunkassa. Och en stor majoritet av riksdagspartierna som äger frågan via sin lagstiftningsrätt är klart och tydligt emot att kommunerna ska få inflytande och ersättning. Det hävdas att kommunen där en etablering sker får tillgodogöra sig ökade skatteintäkter och mer övrig service i samhället och därmed ska man vara glad och nöjd.
1959 skrev företrädarna för 34 norrländska kommuner i samband med en regeringsuppvaktning om den storskaliga vattenkraftsutbyggnaden där för övrigt situationen vad gäller gruvor och inflytande för kommuner idag mer än 50 år senare är likadan. Det vill säga obefintligt inflytande.
1959 skrev de. ”Vattenbyggnaderna ger visserligen arbetstillfällen och skattekronor men blott i begränsad omfattning och endast några få år. Ökningen av skattekronor slukas av utgifter för skolor och sociala ändamål.”
Och man presenterade ett tiopunktsprogram som skulle ge vattenkraftskommunerna en utveckling bortom vattenkraften. Men man fick inget gehör. Riksdag och regering brydde sig inte om vad deras väljare tyckte. Precis som idag med gruvpolitiken och minerallagen.
Framtid i Jokkmokks Kommun föreslår därför att Jokkmokks kommun ställer sig bakom följande förslag och arbetar mot riksdag och regering för att få en ändring av minerallagen till stånd. För närvarande pågår arbeten på många olika håll för förändringar men vi vill att Jokkmokks kommun för fram detta förslag som sitt och som en viktig del i en förändrad minerallag.
En miljöavgift på förslagsvis 15% av värdet på den uttagna mineralen ska betalas av gruvägaren. En lämplig fördelning kan vara –men ska resoneras om- som följer.
• 10% där större delen fördelas till berörd kommun för att bygga en framtid bortanför gruvdrift och en mindre del som en regional pott för övrig utveckling av närregionen.
• 3% för att utveckla de näringar som direkt berörs av markutnyttjandet vid gruvnäring. I första hand hos oss rennäring. Det kan handla om infrastruktur, utveckla alternativa driftsformer som ger fler arbeten i fler led kopplat till rennäring osv.
• 2% till berörda markägare.
* 0% till staten som får sin del via bolagsskatter, fastighetsskatter, energi och bränsleskatt, moms mm. Ihopräknat blir det betydligt mer än vad en miljöavgift ger till de direkt berörda.
Vid en gruvstart (obs gruvstart, ej prospektering) så måste en stor pott avsättas för bla följande ändamål. Dessa pengar ska avsättas när besluten om gruvstart har tagits. Pengarna betalas av det gruvbolag som exploaterar. Därför föreslår vi följande.
*100 miljoner kronor för miljötillsyn, forskning. Dessa medel ska administreras av länsstyrelsen i samarbete med Luleå Universitet som är ledande inom forskning på området.
*100 miljoner kronor som en grundpott till berörd kommun. Dels för att finansiera de stora kommunala kostnader som följer med en stor gruvetablering. Infrastruktur, bostäder mm. Dels som en grundpott för att utveckla näringsliv och utbildning till det samhälle som kommer bortom gruvan.
Vi vill också att kommunerna får ett inflytande på Bergsstatens idag fullständiga rätt att ge tillstånd för allt inom mineralhanteringen. I dessa frågor är ett kommunalt medbestämmande viktigt.
*En kommun måste få rätt att säga nej till provborrningar och gruvbrytning i närheten till kommunala vattentäkter och andra känsliga miljöer. För vår kommun gäller tex. fjällområdet som en sådan miljö.
*Kommunerna måste också få ett avgörande inflytande vid en etableringsprocess av fler än en gruva. Där måste finnas en möjlighet att skjuta en ytterligare gruvöppning framåt i tid kanske 15-30 år för att sätta konsekvenserna för första gruvstarten på plats. Få kommuner klarar av att hantera en öppning av flera gruvor samtidigt. Och efterfrågan på mineraler lär finnas kvar i framtiden. Likaså bör miljöarbetet ha utvecklats.
Framtid i Jokkmokks Kommun 2013-08-25
Roland Boman
*100 miljoner kronor för miljötillsyn, forskning. Dessa medel ska administreras av länsstyrelsen i samarbete med Luleå Universitet som är ledande inom forskning på området.
*100 miljoner kronor som en grundpott till berörd kommun. Dels för att finansiera de stora kommunala kostnader som följer med en stor gruvetablering. Infrastruktur, bostäder mm. Dels som en grundpott för att utveckla näringsliv och utbildning till det samhälle som kommer bortom gruvan.
Vi vill också att kommunerna får ett inflytande på Bergsstatens idag fullständiga rätt att ge tillstånd för allt inom mineralhanteringen. I dessa frågor är ett kommunalt medbestämmande viktigt.
*En kommun måste få rätt att säga nej till provborrningar och gruvbrytning i närheten till kommunala vattentäkter och andra känsliga miljöer. För vår kommun gäller tex. fjällområdet som en sådan miljö.
*Kommunerna måste också få ett avgörande inflytande vid en etableringsprocess av fler än en gruva. Där måste finnas en möjlighet att skjuta en ytterligare gruvöppning framåt i tid kanske 15-30 år för att sätta konsekvenserna för första gruvstarten på plats. Få kommuner klarar av att hantera en öppning av flera gruvor samtidigt. Och efterfrågan på mineraler lär finnas kvar i framtiden. Likaså bör miljöarbetet ha utvecklats.
Framtid i Jokkmokks Kommun 2013-08-25
Roland Boman
