Framtid i Jokkmokks kommun

Marknadsväder.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Det märks på temperaturen att det närmar sig Jokkmokks Vintermarknad.
 
Det blir varmare i vår kommun.

Jokkmokks vintermarknad som slagträ.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag blir som less på allt det negativa som sägs om Jokkmokks kommun och många av oss som bor här, av människor från andra delar av landet men också av folk som bor i kommunen. Att vara negativ är det lättaste som finns, men säger mer om personen än om situationen.
 
Nu ska ju vår Vintermarknad användas som slagträ i gruvdebatten. År 1605 så förbjöds handel på andra ställen i Jokkmokksområdet och handeln koncentrerades till det som idag är Jokkmokks samhälle. Det var ett sätt för kungariket Sverige att ta kontroll över handeln, men också en del av striden om vilket land området skulle höra till. Då bodde drygt 900 personer i Lule Lappmark, ett område som idag är Gällivare och Jokkmokks kommuner. Så redan då var vi väldigt få i ett område stort som hela södra Sverige.
 

Just nu idag så ligger Jokkmokks kommun dåligt till. Det skapas ytterst få nya jobb. Ekonomin är körd i botten. Fortsatt utflyttning. Det har aldrig fötts så få barn i Jokkmokks kommun. Inte ens på 1600-talet?? Om några år finns det inte ungar till ett fotbollslag.
 
Ja, vad gör vi då. Ja inte går vi då ihop, för att göra något positivt för Jokkmokks kommun. Nä, då passar vi på att inför öppen ridå slå varandra i huvudet på olika sätt om en gruvfråga som vi inte äger.
 
För och emot. På bägge sidor tjatas det. För många är det viktigare att synas med sina egon än att bidra till att Jokkmokks kommun mår bra.
 
Och nu är det viktigt för en del att använda Jokkmokks Vintermarknad för att föra fram sin negativa bild av Jokkmokk. Jag måste säga att jag är inte imponerad. Men tyvärr ser jag att det ger mer medialt intresse än att vi har blivit utsedd till huvudstad för matlandet Sverige.
 
Frågan är vad gör vi sen. Om det nu lyckas att föra ut en negativ bild av det Jokkmokk och Jokkmokks vintermarknad som många av oss är så stolta över, och det ger såna negativa känslor att folk drar sig för att komma hit.
 
Vad gör vi sen? Vad är nästa steg? Hur löses denna knut och det motsatsförhållande som idag finns i samhället genom att använda vintermarknaden som slagträ. För någonstans så måste det väl finnas en fundering på en lösning och ett närmande. Eller??

Kan man ställa ett sådant drastiskt krav på en kommunledning, på våra samebyar och kanske sametinget att de ska gemensamt sätta sig ned och ta ett nytag i gruvdiskussionen. Och inte komma ut ur sammanträdeslokalen innan de har hittat ett förhållningsätt som är bra för Jokkmokks kommun och folket här. Kan man ställa det kravet? Att de tar ansvar.
 
Eller ska vi nöja oss med att ingen egentligen behöver ta det riktiga ansvaret och att en dålig konflikt som vi inte behöver, pga. en fråga vi inte äger, ska få vara det som syns av vår fina kommun. 

Roland Boman i Framtiden.

Befolkningsexplosion???

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I den fina boken "Jokkmokk" som jag lånat av tidigare så finns även en kort kommentar om befolkningssiffrorna från åren kring 1800.
 
På något vis har vi väl inte haft någon direkt befolkningsexplosion i vår kommun sen dess.
 
Så gott om plats har det nog alltid funnits.

Roland Boman i Framtiden.

Lite till historia.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

En liten notis från 1960.
 
Undrar om syföreningen i Chicago lyckades finansiera hela bygget.
 
Är det någon som vet?
 
Roland Boman i Framtiden
 

Riksdagsval-för vem?

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I september i år så drar det ihop till val. Riksdag, landsting och kommunval.
 
Landstingspolitiker och kommunpolitiker träffar vi ju på i vardagen och kan framföra vad vi tycker och kan rent av påverka.
 
Men våra 9 riksdagsledamöter från Norrbotten. Vem företräder dom och hur kan vi påverka dom. Och vilka är dom?
 
Det känns som att när vi väl har röstat in dom i riksdagen så är dom inte längre våra valda företrädare som jobbar med Norrbottens- och Jokkmokksfrågor utan dom är bara företrädare för sina partier i riksdagen. Det känns lite knepigt.
 
Men känner ni till hur våra 9 riksdagsmän och kvinnor driver våra frågor och vilket gehör dom har i sina partier. Eller finns det ingen fråga förutom Botniabanan som drivs då och då.
 
Och har vi i Jokkmokk märkt av någon skillnad mellan snart 8 år med blå regering jämfört med 12 år med röd regering innan dess. Och i så fall vad för skillnad?
 
Eller är det så att partierna står så nära varandra idag så politiken har mer blivit som en auktion. Man bjuder bara lite mer eller mindre på samma sak för skillnaderna mellan blocken är så små.

Roland Boman i Framtiden.

Jokkmokks marknad.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Om några veckor så står Jokkmokks Vintermarknad i centrum för världens ögon.
 
Vår fantastiske Niclas Svensson är igång och gör Jokkmokk ännu vackrare inför marknaden med sina snöarbeten.
 
Roland Boman i Framtiden.

Sjukvården i Jokkmokk 1964

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I den förträffliga boken "Jokkmokk" från 1965 beskriver författarna Lars Rask och Henry Lindberg från Vuollerim bla. sjukvården i kommunen.
 
En tid då vi var dubbelt så många som bodde här i vår fantastiska kommun.
 
Siffrorna under bilden är antalet vårdplatser på vårdcentralen.
 
En del av vår viktiga lokala historia. Som bara ligger 50 år bort i tid.
 
Roland Boman i Framtiden.

Utkast: Jan. 16, 2014

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

När ungarna tar slut.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Jag har under helgen gått igenom en del gamla kort från när ungarna var små. Från början av 1990-talet. Kort på ungarna och deras kompisar.
 
Och funderat lite vad som hänt i Jokkmokks kommun sen jag själv var i den åldern. Och det är ingen munter fundering.
 
I min årgång så har 90% av de som gick grundskolan med mig i Vuollerim tvingats flytta för att det inte har funnits arbeten Och det har som jag tidigare skrivit varit en målmedveten politik från Sveriges riksdag och regering.
 
Men det som jag blir så beklämd över är att den utvecklingen har ökat takten de senaste 20 åren. När jag ser på bilden på ungarna i skogen så ser jag att bara ett par stycken av dom finns kvar i kommunen. 20 år senare.
 
Och det handlar inte om att de ville bort från Jokkmokk. Det handlar om att det inte tillåtits att skapa jobb i vår kommun trots att vi skickat 100-tals miljarder till statskassan från de statliga företagen i vår kommun de senaste 20 åren.
 
Arbetslösa föräldrar har tvångsförflyttats med sina ungar till områden där det tillåtits att skapa jobb. Ungdomar har skaffat sig gedigna utbildningar till arbeten som aldrig tillåtits i glesbygden.
 
1960-talets jättelika tvångsförflyttningar och nedmontering av glesbygden har aldrig slutat utan tvärsom, det pågår med en kraft som aldrig tidigare. Och det är så förbannat tyst.
 
Jag skriver nu också med tanke på att det är valår i år. EU, riksdag, landsting, kommun. Kommun och landstingspolitiker träffar vi ju på ute på byn. Även om det i stort sett inte händer något i Jokkmokk kommun så är ju dessa människor tillgängliga.
 
Men de andra. EU-politikerna vem vet vilka de är. Har vi ens sett dom på bild. Och riksdagspolitikerna, dom har vi väl bara sett på bild sen förra valet.
 
Men i slutet av augusti så börjar dom svärma. Med start på höstmarknaden. Det är nog ett tufft jobb. Tre veckors svärmning vart fjärde år. Sen går dom i välbetald dvala i 4 år.
 
Och under tiden så tror vi att de gör något för oss i Jokkmokk och Norrbotten. Men finns det någon som vet vad de har gjort för oss sen förra valet?
 
Och vad är skillnaden för oss mellan de olika partierna i riksdagen? För Jokkmokks kommun har det sett likadant ut oavsett det har varit högern eller sossarna som styrt landet. Eller är det nån som ser skillnaden?
 
Kanske den tid är förbi då vi alls ska bry oss att rösta i riksdagsvalet utan koncentrera oss på kommun och landsting där det kanske fortfarande finns möjlighet att påverka.

Roland Boman i Framtiden.

God Jul

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

En riktig God Jul önskas från tomtarna i Framtidens Jokkmokk.
 

Föräldralös mineralpolitik.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Dagens samhälle som ges ut av Sveriges kommuner och landsting gör en intressant reflektion om gruvföretagen.
 
Och föräldrarna till dagens mineralpolitik är ju riksdag och regering.
 
Så det lär inte bli någon förändring av mineralpolitiken för alla partier är ju i grunden eniga om tagen.

Roland Boman i Framtiden.

Bostäder eller inte .

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Dagens kommunfullmäktige blev en snabb historia. Mest var det klubbaigenomärenden som det tyvärr har varit allt för mycket av i många, många år och för få utvecklingsbeslut.
 
Ett par saker i varje fall. Det avsätts pengar för att köpa en ny vattenruschbana till Notuddens utomhusbad. Det tycker jag bra. Bla. V, MP och FP röstade nej till denna investering. MP och FP motiverade det med att de ville sälja hela anläggningen. Men idag äger kommunen den och då ska den ju skötas.
 
Det andra ärendet som tog upp lite diskussionstid var den om bostadsförsörjningsplanen som ska gälla fram till 2017. Den beskriver dagsläget på bostadsfronten idag och framtill 2017. Hur många bostäder som finns idag, var det går att bygga mm.
 
Det som ställde till det var att i detta 20-sidiga dokument så hade det slunkit in några gruvpositiva rader, där det sägs bla. att "En möjlig gruvetablering i kommunen signalerar tillväxt och optimism ...".
 
Och på ett annat ställe i dokumentet så skrivs " Om nu rådande tendens utan gruvsatsning blir den dominerande så fortsätter kommunens negativa befolkningsutveckling.....".
 
Om detta får man ju tycka vad man vill om. Om den gruva som eventuellt kommer att påverka den framtida bostadsplaneringen väldigt mycket får beskrivas på detta sätt i detta dokument eller inte.
 
Men oavsett vad man tycker om en gruva, så kan man ju inte blunda för den. Vi vet inte om den blir av, men den måste finnas med i planeringen. Man kan inte retuschera bort verkligheten, som i Nordkorea.
 

Roland Boman i Framtiden

Många om kakan.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Det är många som ska leva på vår gemensamma kaka.
 
Intressanta artiklar i Dagens Samhälle om hur många företag som helt eller delvis är beroende av den offentliga sektorn och våra gemensamma skattepengar.
 
Det är betydligt fler företag än man tror och det ligger 100-tals miljarder i potten.

Roland Boman i Framtiden.
 

Bjällerklang

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Nu drar det ihop sig också i Jokkmokks kommun.
 
Första advent och skyltsöndag påminner om att tomten snart knackar på.
 
Ha en trevlig december alla!

Tomten i Framtiden.

Det skymmer fortfarande.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

En av de åtalade för för Kallakhändelserna, Adam Ekengren, säger så här om Jokkmokk och oss som bor här i Jokkmokk i en intervju i Oddasat idag. 

"Motsättningarna har alltid funnits men nu har de kommit till ytan. Nu vet folk var de har varandra.
Jag tror att det här är bättre än innan, när folk gick omkring och höll inne med vad de tyckte och inte vågade tycka nånting.
Motsättningarna har alltid funnits här men nu har de kommit upp till ytan."

Givetvis finns det en hyllningskör som står bakom det uttalandet också.

Men som jag skrivit tidigare. Jag är glad över att jag ser skillnaden mellan människor med öppen Jokkmokkssjäl och de själlösa nya kolonialisterna som alltid vill förringa oss.
 
Och han verkar lycklig i sin värld över att det blivit konflikter mellan människor istället för att vi tillsammans gör någonting positivt för Jokkmokk.

Det får mig att vädra en annan av mina fördomar som nu också kanske är som bekräftad.

Människor som alltid vet vad som är bäst för Jokkmokk ska man akta sig för. De använder falsk matematik

Roland Boman i Framtiden.

Det skymmer fortfarande.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

En av de idag åtalade för Kallakhändelserna, Adam Ekengren, säger så här om Jokkmokk och oss som bor här i en intervju i Oddasat idag. Länken är nu borttagen.

"Motsättningarna har alltid funnits men nu har de kommit upp till ytan. Nu vet folk var de har varandra. Jag tror att det här är bättre än innan, när folk gick omkring och höll inne med vad de tyckte och inte vågade tycka nånting."

Givetvis finns det en hyllningskör som står bakom det uttalandet också.
 
Men som jag skrivit tidigare. Jag är glad över att jag ser skillnaden mellan människor med öppen Jokkmokkssjäl och de själlösa nya kolonialisterna som alltid vill förringa oss. Och han verkar lycklig i sin värld över att det blivit konflikter mellan människor istället för att vi tillsammans gör nånting positivt för Jokkmokk.
 
Det får mig att vädra en annan av mina fördomar som nu är bekräftad.
 
Människor som alltid vet vad som är bäst för Jokkmokk ska man akta sig för. De använder falsk matematik.

Roland Boman i en Framtid där vi står för våra fördomar.

Betraktelse över en fördom.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Ibland när jag läser diverse inlägg om gruveriet så blir jag som glad.
Inte kanske över själva inlägget, utan kanske mera att jag får en av mina bättre fördomar bekräftad.
 
Jag har ju alltid tyckt att vi som bor eller har bott i den här kommunen och format våra själar i denna fantastiska trakt, oss har det alltid varit lätt att förstå och komma till tals med. Och detta gäller kanske i många andra inlandskommuner häruppe.
 
Så när jag läser inläggen både för och emot gruveriet som är skrivna av sådant folk, alltså närvarande kommunmedborgare och de av er kommunmedborgare som har förskingrats över världen så förstår jag vad som menas.
 
Vilket inte innebär att jag tycker som alla, men jag förstår vad som menas. Och det verkar som det är så överlag.
 
Men så kommer dom som bedömer Jokkmokk från en själlös horisont som aldrig har varit den Jokkmokkska. De som ofta kräver oss på förklaringar om varför vi ska få bo här, varför vi skriver och tycker så, de som argumenterar för att Jokkmokk på olika sätt ska utsättas för det ena och det andra. Alltså någon sorts nykolonialister kan man väl kalla dom. Dom har jag många gånger svårt att förstå.
 
Och det är det som gör mig som glad, att jag ser den stora skillnaden. Mellan oss som har själen i Jokkmokks kommun och de andra! Oavsett ståndpunkt i gruvfrågan. Och jag är glad att jag fått den fördomen bekräftad.

Roland Boman från en fördomsfull Framtid.

Medborgardialog.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Ikväll var det medborgardialog nr. 2 om gruva eller ej i Jokkmokk. Upplägget var bra med inledning från myndigheter, rennäring, gruvbolag osv. Bra och tydlig information från berörda.
 
Även pauskaffet med tillhörande brödskiva var bra.
 
Sen kom frågestunden med flera frågor. En del blev som fördjupning av inledningsdragningarna från de berörda. Andra var nya och klargörande i en del frågor.
 
Däremot, om jag får vara kritisk så tycker jag att moderatorn tog upp väl så mycket av tiden för sina egna resonemang, och kanske mycket upprepade sig själv i långa utlägg.
 
Och personligen har jag svårt för att det i slutet blev en batalj mellan Jimabs företrädare och en som anser sig oförrättad av denne. De påståenden som skickades ut hade de flesta på mötet ingen aning om vad det var och en del som togs upp ska ha skett för ett och ett halvt år sen. Jag har svårt att de vad det tillförde dialogen. Jag har den uppfattningen att det var sånt vi skulle komma bort ifrån.
 
Så sammantaget. Det började bra när de inbjudna fick redovisa sina ingångar. Men sen tappades greppet och i slutet blev det tyvärr lite Facebook- avarter av dialogen. Nånå, det blir säkert bättre nästa gång.
 
Roland Boman i Framtiden.

Jokkmokk på topp.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

Nu är det som det ska vara.

Ordning och reda i landet.

Överlägset bäst temperatur i Jokkmokk.

Tätt följt av Kvikkjokk.

Friskluftsrapport från Väderoraklet i Framtiden.



Här ligger en ren begraven.

Kategori: Framtid i Jokkmokks kommun

I den intensiva debatten om gruva eller inte så har ett gammalt ordspråk fått en delvis ny ordalydelse.
 
Eftersom det i den debatt mellan ytterligheterna som pågår är viktigast att misstro varandra istället för att försöka förstå så har Framtidens egen poet gjort en egen spännande tolkning av ett gammalt ordstäv och även illustrerat med en bild för att förstärka intrycket.
 
Nu hädanefter i Jokkmokk så kanske hund byts ut mot ren och talesättet blir på det viset också mer lokalt.
 
Så när ni hör "Här ligger en ren begravd" så vet ni var det kommer ifrån.

Kokken i Jokken i Framtiden.