Bra kommunikationer är viktigt i glesbygden. I Jokkmokks kommun är de olika kommunikationssätten hyfsat bra för att vara en så vidsträckt kommun med få innevånare. Det som fortfarande har en bit kvar är ju telekommunikation, internettrafik mm.
Bilden är från sista åren på 1950-talet och visar en del av den kommunikation som fanns då och fortfarande finns som en oerhört viktig del av infrastrukturen i fjällvärlden.
Det kanske rent av är någon som känner igen männen på bilden.
Ibland så funderar jag över vår tid och all information som är tillgänglig för oss.
TV, nätet, mobiler. Ständigt har vi tillgång till all information från hela världen.
Vi kan ta ställning för än det ena, än det andra. Ha åsikter om rätt eller fel. Vi lever i en tid då vi vet allt om allt.
Men frågan är vad vi gör av allt detta. Är vi mer kunniga, mer upplysta än tidigare. Vi vet mer om allt, men har det inneburit att vi blivit klokare.
Jag tänkte på det när jag läste den här artikeln från 1957. Då började TV så sakta komma uppöver landet med en kanal. Det fanns Sveriges Radio med kanske 2 kanaler. Dagstidningar fanns i många hushåll, men det var väl hela mediebruset.
Biskopen som skrev artikeln tror jag var en upplyst människa. En klok människa. Han hade fått sin erfarenhet genom att möta människor och tala med dom. Och därigenom fått sin syn på livet och människan.
Idag kanske man tar in sina intryck genom mediabruset och får kanske inte alltid den förståelse för andra människor och deras liv som kontakten i ögonhöjd ger.
Det blev bara en tanke på kvällskvisten. Jag vet inte om ni blev upplysta eller klokare. Men det avgör ni själv.
Roland Boman i Framtiden
1961 marknadsförde sig Jokkmokk som en kommun i stark utveckling.
1961 var vi som mest folk, över 11000 innevånare.
1961 var också kulmen på vattenkraftsutbyggnaderna.
2013 är Jokkmokk en kommun med 50 år av negativ befolkningsutveckling.
2013 är vi nere i samma befolkningstal som i början på 1900-talet
2013 finns ingen näring som är en självklar motor i kommunen.
Hur kunde det bli så?
Blev det bara så?
Är det som så enkelt sägs att kommungubbarna gjorde bort sig?
Och vad gjorde de som de skulle ha gjort annars?
Och hur är det med riksdag och regering, hur har de agerat i 50år?
Och hur är det med riksdag och regering, hur agerar de idag?
Varför kunde Norge ta beslut på 1960-talet att glesbygden skulle få leva?
Varför tar våra riksdagsmän och kvinnor bara beslut om att glesbygden ska stängas ned?
Frågorna är hur många som helst.
Under 50 års tid har kommunpolitikerna i Jokkmokk försökt hålla emot och utveckla kommunen. Men varje dag har de motarbetats av sina partikamrater i riksdagen. Och så är det än idag.
Återigen, hur har det kunnat bli så här? Är det en naturlag eller?
Själv tror jag det är en politisk lag. Styrd av riksdagen. Eller är det för konspiratoriskt?
Roland Boman i Framtiden
Fortsättning på förklaringen till de olika figurerna på trumman.
Runo Lette var en lång period aktiv i Jokkmokks kommun. Han arbetade bla. som sameslöjdskonsulent vid Samernas Folkhögskola och som illustratör åt Ernst Manker. 1964 invigdes "Spåtrumman förtäljer" i Vuollerim. Här med en förklaring till de olika figurerna på trumman.
Från boken Jokkmokk av Rask och Lindberg.
Ytterligare en sida ur Rask och Lindbergs bok Jokkmokk från 1965.
Språk och dialekter har ofta kunna säga varifrån du kommer. I det vi kallar för "bondska" skiljde sig språket åt mellan älvdalarna och även efter älvdalarna. Norrbottensradion hade en serie program på 1980-talet om just detta. Och på en del ställen var det märkbar skillnad på delar av bondskan bara man for över älven också här i vår kommun.
Min pappa kunde själv inte svenska när han började skolan utan hans vardagsspråk var bondskan. Och jag minns när hans morbror pratade sin bondska så var det ett annat språk. Jag förstod ingenting. Tyvärr så försvinner nu med rasande fart de gamla bondska språken och dialekterna. Och därmed en viktig del av vår historia.
Så glöm aldrig hur värdefulla orden är. Och behåll ditt språk levande.
Roland Boman i Framtiden.
Från vanligtvis felunderrättad källa meddelas idag från regeringskansliet att man beslutat att Jokkmokks kommun ska få leva.
Avvecklingsministern för glesbygden Annie Lööw, ledare för Stureplanspartiet/Centern, har haft en hänryckning i påsk, så kallad småländsk ägglossning. Hon säger nu tvärsemot vad hon sa tidigare i veckan, så nu ska Jokkmokksborna få och inte bara ge.
Regeringschefen Fredrik har dagen i ära målat sin äggformade topp i den samiska flaggans färger.
Det lilla partiet KåDe håller med och säger MåDe.
Det stoooooora S-partiet som i alla år administrerat utflyttningen från Jokkmokks kommun säger nu lite våryrt. Men då måste vi ju byta våra 1:a Majplakat från "Alla ska bort" till "Alla ska hem". Hur det nu ska gå till.
Vänsterpartiet har för första gången uttalat sig om Jokkmokk. De säger "Men det har vi ju alltid sagt."
Och miljöpartiet utlovar en tunnelbana mellan Björkholmen och Jokkmokk. Det behövs nu när alla ska hem och jobba i gruvan säger deras helrör Fridolf Cykelpump.
Folkpartiet har inte kunnat nås, för enligt uppgift har skolminister Björklund fått kvarsittning över påsk för att han inte har gjort sin hemläxa.
I liten text i regeringsmeddelandet har man också lagt in dagens datum. 1 April 2013. Vad det nu gör för skillnad mot alla andra dagar.
Glad Påsk och Lurig 1:a April från
Kokken i Jokken i Framtiden
